{"id":630,"date":"2011-12-15T20:03:58","date_gmt":"2011-12-15T19:03:58","guid":{"rendered":"http:\/\/blogs.elcorreo.com\/nabigatzailea\/?p=630"},"modified":"2011-12-15T20:03:58","modified_gmt":"2011-12-15T19:03:58","slug":"inoiz-lortutako-astronomia-irudi-onenak","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.elcorreo.com\/nabigatzailea\/2011\/12\/15\/inoiz-lortutako-astronomia-irudi-onenak\/","title":{"rendered":"Inoiz lortutako astronomia irudi onenak"},"content":{"rendered":"<p>Argitaratu berri da orain inoiz lortu den irudi sekuentzia harrigarriena. Sekuentziaren inguruko informazioa <a href=\"http:\/\/www.eso.org\/public\/archives\/releases\/sciencepapers\/eso1148\/eso1148.pdf\" target=\"_blank\" rel=\"external nofollow\">Astronomy &#038; Astrophysics<\/a>-en argitaratu den artikulu batean duzue. <a href=\"http:\/\/es.wikipedia.org\/wiki\/Observatorio_Paranal\" target=\"_blank\" rel=\"external nofollow\">ESOko Paranal behatokian<\/a> dauden <a href=\"http:\/\/es.wikipedia.org\/wiki\/Very_Large_Telescope\" target=\"_blank\" rel=\"external nofollow\">VLT<\/a>ko\u00a0lau teleskopioen lan bateratuaren emaitza da sekuentzia. Lau teleskopioak batera egiten dute lan eta emaitza 130 metroko teleskopio baten baliokidea da. Hubble espazioko teleskopioak baino 50 aldiz erresoluzio hobeagoa duela esaten dute.<\/p>\n<p>Irudietan agertzen den objektua\u00a0<a href=\"http:\/\/es.wikipedia.org\/wiki\/SS_Leporis\" target=\"_blank\" rel=\"external nofollow\">SS Leporis<\/a>\u00a0izeneko\u00a0<a href=\"http:\/\/es.wikipedia.org\/wiki\/Estrella_variable\" target=\"_blank\" rel=\"external nofollow\">izar aldakorra<\/a>\u00a0da,\u00a0<a href=\"http:\/\/simbad.u-strasbg.fr\/simbad\/sim-id?protocol=html&#038;Ident=17+lep&#038;NbIdent=1&#038;Radius=2&#038;Radius.unit=arcmin&#038;submit=submit+id\" target=\"_blank\" rel=\"external nofollow\">17 Leporis<\/a>\u00a0izenarekin ere ezagutzen dena. Bikoitza da izar hau eta begibistaz ikusteko moduko distira du, 5. magnitudekoa delako.\u00a0<a href=\"http:\/\/es.wikipedia.org\/wiki\/Lepus_(constelaci%C3%B3n)\" target=\"_blank\" rel=\"external nofollow\">Lepus<\/a>\u00a0konstelazioan aurkitzen da,\u00a0\u00a0<a href=\"http:\/\/es.wikipedia.org\/wiki\/Ori%C3%B3n_(constelaci%C3%B3n)\" target=\"_blank\" rel=\"external nofollow\">Orion<\/a>\u00a0konstelazio ezagunaren azpian.<\/p>\n<p style=\"text-align: center;\"><a href=\"\/nabigatzailea\/wp-content\/uploads\/sites\/51\/2011\/12\/Eridanus-Ori-Lepus.jpg\" target=\"_blank\"><img loading=\"lazy\" class=\"aligncenter size-full wp-image-1010\" title=\"Eridanus-Ori-Lepus-1024x746\" src=\"\/nabigatzailea\/wp-content\/uploads\/sites\/51\/2011\/12\/Eridanus-Ori-Lepus.jpg\" alt=\"\" width=\"614\" height=\"448\" \/><\/a><\/p>\n<p>hemen duzue Lepus. 17 Leporis goialdean, ezkerraldera dago.<\/p>\n<p style=\"text-align: center;\"><a href=\"\/nabigatzailea\/wp-content\/uploads\/sites\/51\/2011\/12\/Lepus.jpg\" target=\"_blank\"><img loading=\"lazy\" class=\"aligncenter size-full wp-image-1011\" title=\"Lepus\" src=\"\/nabigatzailea\/wp-content\/uploads\/sites\/51\/2011\/12\/Lepus.jpg\" alt=\"\" width=\"620\" height=\"580\" \/><\/a><\/p>\n<p>1070 argi urtetara dagoen izar bikoitza da SS Leporis . Izar zuria bat, erraldoi gorria bestea. Hain gertu daude bata bestetik (Lurretik Eguzkira dagoen distantzia baino gutxiago dago heren artean), <strong>izar zuriak erraldoi gorriaren materia xurgatzen ari dela. <\/strong>Izar zuria aldatu egin du horrek eta urdin ikusten da orain. Orbitaren periodoa 260 egunekoa da.<\/p>\n<p>Hau guztia da sekuentziak erakusten duena. Izar biak, bakoitzaren kolorea, orbitaren periodoa eta, harrigarriena, <strong>materia xurgaketa<\/strong>. Liburuetako irudietan izar batzuk beste batzuren masa xurgatzen zutela ikusten genuenean, ezin imaginatu hori errealitatean ikusteko gai izango ginela. Orain urtebete ateratako sekuentzia da eta bi hilabete inguru dago lehenengo iruditik azkenekora.<\/p>\n<p style=\"text-align: center;\"><a href=\"http:\/\/www.eso.org\/public\/archives\/images\/screen\/eso1148a.jpg\" target=\"_blank\" rel=\"external nofollow\"><img loading=\"lazy\" class=\"aligncenter size-full wp-image-1012\" title=\"eso1148a\" src=\"\/nabigatzailea\/wp-content\/uploads\/sites\/51\/2011\/12\/eso1148a.jpg\" alt=\"\" width=\"600\" height=\"277\" \/><\/a><\/p>\n<p>Hemen duzue sekuentzia, bideoan.<\/p>\n<p><object width=\"640\" height=\"360\" classid=\"clsid:d27cdb6e-ae6d-11cf-96b8-444553540000\" codebase=\"http:\/\/download.macromedia.com\/pub\/shockwave\/cabs\/flash\/swflash.cab#version=6,0,40,0\"><param name=\"allowFullScreen\" value=\"true\" \/><param name=\"allowscriptaccess\" value=\"always\" \/><param name=\"src\" value=\"http:\/\/www.youtube.com\/v\/srBHiCcDXsA?version=3&#038;hl=es_ES\" \/><param name=\"allowfullscreen\" value=\"true\" \/><embed width=\"640\" height=\"360\" type=\"application\/x-shockwave-flash\" src=\"\/\/www.youtube.com\/v\/srBHiCcDXsA?version=3&#038;hl=es_ES\" allowFullScreen=\"true\" allowscriptaccess=\"always\" allowfullscreen=\"true\" \/><\/object><\/p>\n<p>Amaitzeko, \u00a0ESOren beste bideoa, SS Leporisen posizioa erakusten duena.<\/p>\n<p><object width=\"640\" height=\"360\" classid=\"clsid:d27cdb6e-ae6d-11cf-96b8-444553540000\" codebase=\"http:\/\/download.macromedia.com\/pub\/shockwave\/cabs\/flash\/swflash.cab#version=6,0,40,0\"><param name=\"allowFullScreen\" value=\"true\" \/><param name=\"allowscriptaccess\" value=\"always\" \/><param name=\"src\" value=\"http:\/\/www.youtube.com\/v\/q2sMZyAGLZY?version=3&#038;hl=es_ES\" \/><param name=\"allowfullscreen\" value=\"true\" \/><embed width=\"640\" height=\"360\" type=\"application\/x-shockwave-flash\" src=\"\/\/www.youtube.com\/v\/q2sMZyAGLZY?version=3&#038;hl=es_ES\" allowFullScreen=\"true\" allowscriptaccess=\"always\" allowfullscreen=\"true\" \/><\/object><\/p>\n<!-- AddThis Advanced Settings generic via filter on the_content --><!-- AddThis Share Buttons generic via filter on the_content -->","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Argitaratu berri da orain inoiz lortu den irudi sekuentzia harrigarriena. Sekuentziaren inguruko informazioa Astronomy &#038; Astrophysics-en argitaratu den artikulu batean duzue. ESOko Paranal behatokian dauden VLTko\u00a0lau teleskopioen lan bateratuaren emaitza da sekuentzia. Lau teleskopioak batera egiten dute lan eta emaitza 130 metroko teleskopio baten baliokidea da. Hubble espazioko teleskopioak baino 50 aldiz erresoluzio hobeagoa duela [&hellip;]<!-- AddThis Advanced Settings generic via filter on get_the_excerpt --><!-- AddThis Share Buttons generic via filter on get_the_excerpt --><\/p>\n","protected":false},"author":26,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":[],"categories":[3,5],"tags":[132,183,275,317],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.elcorreo.com\/nabigatzailea\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/630"}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.elcorreo.com\/nabigatzailea\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.elcorreo.com\/nabigatzailea\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.elcorreo.com\/nabigatzailea\/wp-json\/wp\/v2\/users\/26"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.elcorreo.com\/nabigatzailea\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=630"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/blogs.elcorreo.com\/nabigatzailea\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/630\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.elcorreo.com\/nabigatzailea\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=630"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.elcorreo.com\/nabigatzailea\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=630"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.elcorreo.com\/nabigatzailea\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=630"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}