{"id":141,"date":"2010-04-29T19:53:00","date_gmt":"2010-04-29T19:53:00","guid":{"rendered":"http:\/\/blogs.elcorreo.com\/nabigatzailea\/?p=141"},"modified":"2010-04-29T19:53:00","modified_gmt":"2010-04-29T19:53:00","slug":"los-simpson-coriolis-eta-komunak","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.elcorreo.com\/nabigatzailea\/2010\/04\/29\/los-simpson-coriolis-eta-komunak\/","title":{"rendered":"Los Simpson, Coriolis eta komunak"},"content":{"rendered":"<p><IMG id=img_0 class=imgdcha src=\"\/nabigatzailea\/wp-content\/uploads\/sites\/51\">Hainbeste aldiz errepikatzen dituzte Los Simpson-eko kapituluak, nekeza dela, benetan &#8220;Bart contra Australia&#8221; kapitulua ikusi ez duen inor aurkitzea. Nire klasetan behintzat, Coriolisen gaia sortzen bada, berehala esaten du nornaitek: &#8220;hori Los Simpsonen agertu zen&#8221;. Hasi aurretik eta zeri buruz ari garen ez badakizu, <A id=link_0 title=http:\/\/www.antena3.com\/PortalA3com\/Bart-contra-Australia\/M_9686540_9686541 href=\"http:\/\/www.antena3.com\/PortalA3com\/Bart-contra-Australia\/M_9686540_9686541\" rel=nofollow>hemen duzue kapituluaren zati interesgarriena<\/A> ikusgai. Motza da.<\/p>\n<p>Zer da <A id=link_0 title=http:\/\/es.wikipedia.org\/wiki\/Efecto_Coriolis href=\"http:\/\/es.wikipedia.org\/wiki\/Efecto_Coriolis\" rel=nofollow>Coriolis efektua<\/A>?<\/p>\n<p>Erraz esplikatzen saiatuko gara. Demagun <STRONG>hego hemisferioan<\/STRONG>, gaudela, Ushuaian adibidez, Argentinako hego ertzean. Eta handik ka\u00f1oi bala bat jaurtitzen dugula iparrera. Balari emandako abiaduraz gain, honen lekuaren propioa da. Lurraren errotazioa dela eta, Ushuaiak zirkunferentzia bat deskribatzen du, Lurraren ardatzaren inguruan. Eta gure balak, albo abiadura hori du, geuk emandakoaz gain. Baina, ekuadorreko marrara hurbiltzen garen heinean, toki horiek deskribatzen duten zirkunferentzia handiagoa da. Gure balak ez du abiadura hori eta atzeratuta gelditzen da. Eta <STRONG>erloju orratzen aurka<\/STRONG> desbideratzen hasten da. Arrazoi berdinagatik <STRONG>ipar hemisferioan<\/STRONG>, eta irudiak ikusiz ulertu daitekeen bezala, desbideraketa <STRONG>erloju orratzen alde da<\/STRONG>.<\/p>\n<p>Ikusteko eta ulertzeko beste era bat bi irudi hauetan. Ipar poloan gaude eta lehengo bala hegorantz jaurtitzen dugu. Bala hori zuzen joango dela espero dugu. Eta horrela da. Baina &#8220;bere hanka azpiko&#8221; lurra errotazioan dagoenez, ez da heltzen espero genuen lekura (lehenengo irudia) bigarrenak markatzen duenera baizik.<\/p>\n<p><IMG id=img_0 class=imgcen src=\"\/nabigatzailea\/wp-content\/uploads\/sites\/51\"><\/p>\n<p>Ekuadorretik Ipar polora bidaltzen badugu, berdin berdin, erloju orratzen alde desbideratuko da. Bideoan dauzkazue kasu guztiak. Jaurtigaiaren norabidea adierazten duen bektorea ez da desbideratzen. Baina, Lurra bere azpian mugitzen denez, errotazioaren inpresioa ematen du.<br \/>\n <DIV align=center> <OBJECT style=\"BORDER-BOTTOM: 0px; BORDER-LEFT: 0px; MARGIN: 0px; BACKGROUND: none transparent scroll repeat 0% 0%; BORDER-TOP: 0px; BORDER-RIGHT: 0px\" width=480 height=385><PARAM NAME=\"movie\" VALUE=\"http:\/\/www.youtube.com\/v\/__SlJtnpCD8&#038;hl=es_ES&#038;fs=1&#038;\"><PARAM NAME=\"allowFullScreen\" VALUE=\"true\"><PARAM NAME=\"allowscriptaccess\" VALUE=\"always\">                    <embed                                         src=\"\/\/www.youtube.com\/v\/__SlJtnpCD8&#038;hl=es_ES&#038;fs=1&#038;\" type=\"application\/x-shockwave-flash\" allowscriptaccess=\"always\" allowfullscreen=\"true\" width=\"600\" height=\"385\"><\/embed><\/OBJECT><\/DIV><\/p>\n<p>Militarrek ondo dakite Coriolis efektua kontutan eduki behar dela urrutiko jaurtiketetan. Horrebarik, ezin tiroa asmatu. Borraskak ere, Coriolis efektua dela eta, erloju orratzen alde biratzen dute ipar hemisferioan eta alderantziz hego hemisferioan. Ikusi, bestela, irudi hauek. <\/p>\n<p><STRONG>Indlala Zikloia, Madagaskar (Hego hemisferioa), 2007ko martxoa<\/STRONG><\/p>\n<p><IMG id=img_0 class=imgcen src=\"\/nabigatzailea\/wp-content\/uploads\/sites\/51\"><\/p>\n<p><STRONG>Gordon zikloia, Azore irlak (Ipar hemisferioa), 2006ko iraila<\/STRONG><\/p>\n<p><IMG id=img_0 class=imgcen src=\"\/nabigatzailea\/wp-content\/uploads\/sites\/51\"><br \/>\nIrudiak <A id=link_0 title=http:\/\/foro.meteored.com\/seguimiento+de+sistemas+tropicales\/ciclones+tropicales+intensos+en+construccion-t103143.0.html href=\"http:\/\/foro.meteored.com\/seguimiento+de+sistemas+tropicales\/ciclones+tropicales+intensos+en+construccion-t103143.0.html\">Meteoredeko sekzio honetatik<\/A> hartu ditugu. Beste mordo bat aurkituko dituzue han.<\/p>\n<p>Garbi dago Coriolis efektuak eragina izan behar duela hemen. baina zerbaitek ez du hemen koadratzen. Coriolis dela eta, erloju orratzen alde esan dugu ipar hemisferioan. Baina borraskak alderantziz dabizte. Eta hori? Asuntoa hori baino konplexuagoa da. Soluzioa, hurrengo sarreran.<\/p>\n<!-- AddThis Advanced Settings generic via filter on the_content --><!-- AddThis Share Buttons generic via filter on the_content -->","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Hainbeste aldiz errepikatzen dituzte Los Simpson-eko kapituluak, nekeza dela, benetan &#8220;Bart contra Australia&#8221; kapitulua ikusi ez duen inor aurkitzea. Nire klasetan behintzat, Coriolisen gaia sortzen bada, berehala esaten du nornaitek: &#8220;hori Los Simpsonen agertu zen&#8221;. Hasi aurretik eta zeri buruz ari garen ez badakizu, hemen duzue kapituluaren zati interesgarriena ikusgai. Motza da. Zer da Coriolis [&hellip;]<!-- AddThis Advanced Settings generic via filter on get_the_excerpt --><!-- AddThis Share Buttons generic via filter on get_the_excerpt --><\/p>\n","protected":false},"author":26,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":[],"categories":[14],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.elcorreo.com\/nabigatzailea\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/141"}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.elcorreo.com\/nabigatzailea\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.elcorreo.com\/nabigatzailea\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.elcorreo.com\/nabigatzailea\/wp-json\/wp\/v2\/users\/26"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.elcorreo.com\/nabigatzailea\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=141"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/blogs.elcorreo.com\/nabigatzailea\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/141\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.elcorreo.com\/nabigatzailea\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=141"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.elcorreo.com\/nabigatzailea\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=141"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.elcorreo.com\/nabigatzailea\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=141"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}