<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?>
<rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	>

<channel>
	<title>NabigatzaileaLiburuak &#8211; Nabigatzailea</title>
	<atom:link href="https://blogs.elcorreo.com/nabigatzailea/category/liburuak/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://blogs.elcorreo.com/nabigatzailea</link>
	<description>Astronomia,  fisika eta zientziaren inguruko bloga</description>
	<lastBuildDate>Sat, 24 Aug 2019 19:07:12 +0000</lastBuildDate>
	<language></language>
	<generator>https://wordpress.org/?v=5.9.10</generator>
		<item>
		<title>&#8220;El gran diseño&#8221; mundu guztiak irakurri beharko zukeen liburua</title>
		<link>https://blogs.elcorreo.com/nabigatzailea/2010/11/27/el-gran-diseno-mundu-guztiak-irakurri-beharko-zukeen-liburua/</link>
		<comments>https://blogs.elcorreo.com/nabigatzailea/2010/11/27/el-gran-diseno-mundu-guztiak-irakurri-beharko-zukeen-liburua/#respond</comments>
		<pubDate>Sat, 27 Nov 2010 11:52:00 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Manu Arregi Biziola</dc:creator>
		                		<category><![CDATA[Fisika]]></category>
		<category><![CDATA[Liburuak]]></category>
		<post_tag><![CDATA[hawking]]></post_tag>

		<guid isPermaLink="false">http://blogs.elcorreo.com/nabigatzailea/?p=266</guid>
		<description><![CDATA[&#8220;&#8230;la filosofía ha muerto. La filosofía no se ha mantenido al corriente de los desarrollos modernos de la ciencia, en particular de la física. Los científicos se han convertido en los portadores de la antorcha del descubrimiento en nuestra búsqueda de conocimiento&#8220; Horri dio Leonard Mlodinowekin batera Stephen Hawkingnek idatzi duen azken liburuaren lehenengo orrian. [&#8230;]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<blockquote><p>&#8220;<EM>&#8230;la filosofía ha muerto. La filosofía no se ha mantenido al corriente de los desarrollos modernos de la ciencia, en particular de la física. Los científicos se han convertido en los portadores de la antorcha del descubrimiento en nuestra búsqueda de conocimiento</EM>&#8220;</BLOCKQUOTE> <DIV><br />
<IMG class=imgdcha id=img_1 src="/nabigatzailea/wp-content/uploads/sites/51">Horri dio <A href="http://es.wikipedia.org/wiki/Leonard_Mlodinow">Leonard Mlodinow</A>ekin batera <A id=link_0 title=http://es.wikipedia.org/wiki/Stephen_Hawking href="http://es.wikipedia.org/wiki/Stephen_Hawking">Stephen Hawking</A>nek idatzi duen azken liburuaren lehenengo orrian. Hasiera gogorra. Ez da filosofiaren amaiera. Hawking eta Mlodinowek diotena beste zera da: filosofoek munduaren zentzua eta jatorriaren inguruko eztabaidan heren papera galdu dutela esan nahi dute:</DIV> <DIV><br />
</DIV> <DIV><br />
 <BLOCKQUOTE><EM>Zergatik dago zerbait eta ez ezer ez? </EM></BLOCKQUOTE> <BLOCKQUOTE><EM>Zergatik existitzen gara?</EM><br />
</BLOCKQUOTE></p>
<p>Filosofoek beraien tokia galdu dute, fisikarik ez dakitelako. Unibertsoa eta naturaren ezagutzan izugarrizko saltoa eman du fisikak azken 100 urtetan eta filosofo gehienak ez dute hori jarraitu.</p>
<p>Ez da liburu hau hori esaten duen lehena. Eta ez dira originalak ere liburuan esaten diren gauza gehienak. Gauza berri gutxirekin dator. Zergatik gomendatu liburua orduan? Gaur egun Unibertsoaren jatorriari buruz dakigunaren laburpen ona delako, eguneratuta Hawkingen aurreko liburuekiko. Grezia klasikotik hasi eta eskutik eramaten digu, gaur egun gauden punturaino. Denok ulertzeko moduan gainera.</p>
<p>Hau delako liburuak duen bertuterik aipagarriena: 200 orri eskasetan eskutik heldu eta historiaren bidea jarraitzen goaz, gaur egungo fisikaren mundu harrigarri arte. Formula bat bera ere idatzi gabe. Liburua exigentea da, hori bai, ikuspuntu batetik. Noizean behin buru altxatu beharko dugu, irakurri dugunari buruz meditatzeko. </p>
<p>Hainbeste liburu beala <A id=link_6 title=http://es.wikipedia.org/wiki/Principio_de_incertidumbre href="http://es.wikipedia.org/wiki/Principio_de_incertidumbre">zirrikitu bikoitzaren esperimentutik pasatzen da</A>, baina ulertzeko lagunduko digun adibide batekin (hori posible balitz). Eta agian egunen batean esperimentu hori birus batekin egitea posible izango dela dio. Hori bai izango zela nobedadea,esperimentu hori bizidun batekin errepikatzea. Harrigarria den bezala botatzen duten posibilitate bat: fisika kuantikoan behatzaileak gertaerak aldatzen baditu, gertatu eta gero baita, ez dute gure Unibertsoaren behaketek errealitatea aldatuko?</p>
<p>Liburu honek gaur egungo fisika eta kosmologiaren panorama tristea aurkezten digu, egunen batean posible izango zela guztia azalduko zuen teoria bakar aurkitzea pentsatzen genuenontzat. M teoria deiturikoa ez da teoria bat, teoria batzuen bilduma baizik. Eta ez da oraingoz beste soluziorik aurre ikusten.</p>
<p>Bi gauza ez ditugu gustoko liburuan. &#8220;<EM>La teoría M es la teoría unificada que Einstein esperaba hallar</EM>&#8220;, diote. Hainbeste aldiz pentsatu dugu bidearen amaieran geundela, ez dugula ulertzen nola erortzen diren bi hauek akats berdinean.Eta liburuaren izenburua okerrekoa dela uste dugu. &#8220;Diseño&#8221;, diseñadorea inplikatzen du, justu liburuak ez dagoela esaten duena. Zertara dator orduan izenburua? </p>
<p>Liburuaren azken atalean hautamen askeari kolpe sendoa ematen dio, <A href="http://es.wikipedia.org/wiki/John_Conway">J</A><A href="http://es.wikipedia.org/wiki/John_Conway">ohn Conway</A>ren <A id=link_1 title=http://es.wikipedia.org/wiki/Juego_de_la_vida href="http://es.wikipedia.org/wiki/Juego_de_la_vida">bizitzaren jokoarenik</A>. Eta hitz egiten du, azkenik, Jainkoari buruz. Zer dio? Ba ezer beste batzuk hauen aurretik esan ez dutenik, baina zer dioen jakiteko, liburua irakurri beharko duzue. Tira, &#8220;El gran diseño&#8221;, mundu guztiak irakurri beharko zukeen liburua.</DIV> <DIV><br />
</DIV> <DIV>Sarrera honek <A href="http://gravedad-cero.org/">Gravedad cero</A>k antolatzen duen <A id=link_1 title=http://carnavaldelafisica.ning.com/ href="http://carnavaldelafisica.ning.com/">Carnaval de la Física</A>ren XIII. edizioan parte hartzen du.</DIV> <DIV><br />
</DIV> <DIV><IMG class=imgcen id=img_0 src="/nabigatzailea/wp-content/uploads/sites/51"></DIV></p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>https://blogs.elcorreo.com/nabigatzailea/2010/11/27/el-gran-diseno-mundu-guztiak-irakurri-beharko-zukeen-liburua/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
	<post_id>266</post_id><comment_status>open</comment_status>	</item>
		<item>
		<title>Incertidumbre (Ziurgabetasuna)</title>
		<link>https://blogs.elcorreo.com/nabigatzailea/2010/06/22/incertidumbre-ziurgabetasuna/</link>
		<comments>https://blogs.elcorreo.com/nabigatzailea/2010/06/22/incertidumbre-ziurgabetasuna/#respond</comments>
		<pubDate>Tue, 22 Jun 2010 10:10:00 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Manu Arregi Biziola</dc:creator>
		                		<category><![CDATA[Fisika]]></category>
		<category><![CDATA[Liburuak]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://blogs.elcorreo.com/nabigatzailea/?p=177</guid>
		<description><![CDATA[Orain dela gutxi gaztelaniaz argitaratu diren fisikako bi liburu gomendatzera gatoz gaurkoan. Tira, egia esanda, bat ez irakurtzea gomendatuko dugu. David Lindleyren Incertidumbre eta Margaret Cheneyren Tesla, el genio al que le robaron la luz. XX. mendearen lehenengo hamarkadek ez dute parekorik fisikan (ezta zientzian ere). Urte haietan munduaren ikusmena aldaratu zigun fisikak. Einsteinen Erlatibitatearen [&#8230;]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><IMG id=img_0 class=imgdcha src="/nabigatzailea/wp-content/uploads/sites/51">Orain dela gutxi gaztelaniaz argitaratu diren fisikako bi liburu gomendatzera gatoz gaurkoan. Tira, egia esanda, bat ez irakurtzea gomendatuko dugu.</p>
<p><A id=link_1 title=http://en.wikipedia.org/wiki/David_Lindley_(physicist) href="http://en.wikipedia.org/wiki/David_Lindley_(physicist)">David Lindley</A>ren <A id=link_0 title=http://www.casadellibro.com/libro-incertidumbre-einstein-heisenberg-bohr-y-la-lucha-por-la-esenc-ia-de-la-ciencia/1652361/2900001359630 href="http://www.casadellibro.com/libro-incertidumbre-einstein-heisenberg-bohr-y-la-lucha-por-la-esenc-ia-de-la-ciencia/1652361/2900001359630">Incertidumbre</A> eta <A id=link_3 title=http://margaretcheney.com/ href="http://margaretcheney.com/">Margaret Cheney</A>ren <A id=link_2 title=http://www.casadellibro.com/libro-nikola-tesla-el-genio-al-que-le-robaron-la-luz/1652872/2900001360156 href="http://www.casadellibro.com/libro-nikola-tesla-el-genio-al-que-le-robaron-la-luz/1652872/2900001360156">Tesla, el genio al que le robaron la luz</A>.</p>
<p>XX. mendearen lehenengo hamarkadek ez dute parekorik fisikan (ezta zientzian ere). Urte haietan munduaren ikusmena aldaratu zigun fisikak. <U><FONT color=#0000ff>Einstein</FONT></U>en <A id=link_4 title=http://es.wikipedia.org/wiki/Teor%C3%ADa_de_la_relatividad href="http://es.wikipedia.org/wiki/Teor%C3%ADa_de_la_relatividad">Erlatibitatearen Teoriaren</A> eta <A id=link_5 title=http://es.wikipedia.org/wiki/Mec%C3%A1nica_cu%C3%A1ntica href="http://es.wikipedia.org/wiki/Mec%C3%A1nica_cu%C3%A1ntica">Teoria Kuantikoaren</A> garaia da. Bigarren honetaz hitzegiten digu <EM><STRONG><EM>Incertidumbre</EM></STRONG></EM>k. Liburu bikaina non Mekanika Kuantikoaren sorrera azaltzen zaigun. Badira gaiaren inguruko beste liburu batzuk baina, honen meritua teoria berrira nola iritsi ginen pausoz pauso kontatzen zaigu. Inork nahi ez zuen teoria batera nola aurkitu zen kronologikoki azaltzen da. Fisika klasikoaren determinismoa mantentzea ezinbestekoa zen guztiontzat eta oso mingarria izan zen determinismo horri uko egitea. Eta hor azaltzen zaigu, beste guztien gainetik <A id=link_6 title=http://es.wikipedia.org/wiki/Niels_Bohr href="http://es.wikipedia.org/wiki/Niels_Bohr">Niels Bohr</A> handiaren irudia, bera izan bait zen teoria berriaren interpretazioan bidea zabaltzen joan zen fisikaria. Fisikari gehienek kalkuluetaz besterik ez ziren arduratzen, interpretazio filosofikoa alde batera utziz. Interesgarria da, nabaritzea <A id=link_7 title=http://es.wikipedia.org/wiki/Wolfgang_Ernst_Pauli href="http://es.wikipedia.org/wiki/Wolfgang_Ernst_Pauli">Wolfgang Pauli</A>k prozesu guztian izan zuen papera. Ez zaio, normalean, paper hori errekonozitu. Hori bai, liburuaren izenburuak eta azalak iragartzen duen bezala, <A id=link_1 title=http://es.wikipedia.org/wiki/Werner_Heisenberg href="http://es.wikipedia.org/wiki/Werner_Heisenberg">Heisenberg<br />
</A>da liburuaren haria eta irudi printzipala. Ez da exajerazioa gauzak bere ikuspuntutik kontatzen direla esaten badugu.</p>
<p>Liburuan zehar behin baino gehiagotan Bohr eta <A id=link_8 title=http://es.wikipedia.org/wiki/Max_Born href="http://es.wikipedia.org/wiki/Max_Born">Born</A>-en izenak nahasten direla iruditu zaigu eta itzulpenean akats nabariren bat badago. eta, zoritxarrez, liburuak indarra galtzen du amaiera aldera. Baina merezi du, benetan, hamarkada miragarri haietara bidaiatxoa egitea. </p>
<p><IMG id=img_0 class=imgizqda src="/nabigatzailea/wp-content/uploads/sites/51"><EM><STRONG><EM>Tesla, el genio al que le robaron la luz </EM></STRONG></EM>da beste liburua. Gauza gutxi esateko, egian esanda. Gogoz hasi genuen liburua irakurtzen <A id=link_0 title=http://es.wikipedia.org/wiki/Nikola_Tesla href="http://es.wikipedia.org/wiki/Nikola_Tesla">Nicola Tesla miresten</A> dugun pertsonaia delako. Baina, zoritxarrez, egileak ez du asmatu eta ez du jakin eskutan ibili duen dokumentazio guztiarekin liburu on bat egitea, Galdu egin da eta detaile gehiegi ematen ditu batere interesgarriak ez diren atal askotan. Astuna, benetan liburua. Pena bat da. Hor gelditzen da oraindik egiteke, Tesla handiaren biografia definitiboa. Ea nork egiten duen.</p>
<p>Sarrera honek oraingoan <A id=link_0 title=http://www.pirulocosmico.com/ href="http://www.pirulocosmico.com/">Pirulo Cósmico</A>k antolatzen duen <A id=link_1 title=http://carnavaldelafisica.ning.com/ href="http://carnavaldelafisica.ning.com/">Carnaval de la Física</A>ren VIII edizioan parte hartzen du.</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>https://blogs.elcorreo.com/nabigatzailea/2010/06/22/incertidumbre-ziurgabetasuna/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
	<post_id>177</post_id><comment_status>open</comment_status>	</item>
		<item>
		<title>McNaught (C/2009 R1) kometa ere, mugitu egiten da</title>
		<link>https://blogs.elcorreo.com/nabigatzailea/2010/06/21/mcnaught-c-2009-r1-kometa-ere-mugitu-egiten-da/</link>
		<comments>https://blogs.elcorreo.com/nabigatzailea/2010/06/21/mcnaught-c-2009-r1-kometa-ere-mugitu-egiten-da/#respond</comments>
		<pubDate>Mon, 21 Jun 2010 10:17:00 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Manu Arregi Biziola</dc:creator>
		                		<category><![CDATA[Fisika]]></category>
		<category><![CDATA[Liburuak]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://blogs.elcorreo.com/nabigatzailea/?p=176</guid>
		<description><![CDATA[Azkeneko sarreraren arira, mugitzen diren &#8220;astroekin&#8221; jarraituz, Valladolideko Sociedad Astronómica Syrmako Fernando Cabrerizoren lan bikain hau aurkezten dugu gaurkoan. Hortik zehar dabil McNaught kometa oraindik ere, baina, zoritxarrez, ez ditu aurreikuspen onenak beteko. 5. magnitudearen inguruan geratu da kometa, eta nekez igoko da hortik askoz ere gehiago, bistan dagoenean behintzat. Gero eta gertuago dago eguzkiaren [&#8230;]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Azkeneko sarreraren arira, mugitzen diren &#8220;astroekin&#8221; jarraituz, Valladolideko <A id=link_0 title=http://www.syrma.net/home.avx href="http://www.syrma.net/home.avx">Sociedad Astronómica Syrma</A>ko <A id=link_1 title=http://www.cacahuet.es/control.avx href="http://www.cacahuet.es/control.avx">Fernando Cabrerizo</A>ren lan bikain hau aurkezten dugu gaurkoan.</p>
<p>Hortik zehar dabil McNaught kometa oraindik ere, baina, zoritxarrez, ez ditu aurreikuspen onenak beteko. 5. magnitudearen inguruan geratu da kometa, eta nekez igoko da hortik askoz ere gehiago, bistan dagoenean behintzat. Gero eta gertuago dago eguzkiaren argitasunetik eta laster ez dugu ikusiko.</p>
<p>Gauza desberdinak nabaritzeko dago ondo Fernandoren bideoa. Alde batetik, kometak zeruan begibistaz nola ikusten diren erakusten du. Eta, horrez gain, kometa askok denbora tarte txikietan ere heren mugimendua adierazten dutela erakusten du. </p>
<p>Ekainaren 14koa da sekuentzia eta Valladolideko bere etxetik atera zuen. Canon 50D kamera, Sigma 200mm objektiboa, Astronomik CLS filtroa eta <A id=link_0 title=http://www.astrotrac.com/ href="http://www.astrotrac.com/">astrotrak</A>ekin egindako jarraipena.</p>
<p>Hobeto ikusteko, jo <A id=link_1 title=http://www.youtube.com/watch?v=WR4FJBM-o2Y href="http://www.youtube.com/watch?v=WR4FJBM-o2Y">youtube</A>ra eta HDn ikusi. </p>
<p> <DIV align=center> <OBJECT style="BORDER-BOTTOM: 0px; BORDER-LEFT: 0px; MARGIN: 0px; BACKGROUND: none transparent scroll repeat 0% 0%; BORDER-TOP: 0px; BORDER-RIGHT: 0px" width=560 height=340><PARAM NAME="movie" VALUE="http://www.youtube.com/v/WR4FJBM-o2Y&#038;hl=es_ES&#038;fs=1&#038;"><PARAM NAME="allowFullScreen" VALUE="true"><PARAM NAME="allowscriptaccess" VALUE="always">      <embed             src="//www.youtube.com/v/WR4FJBM-o2Y&#038;hl=es_ES&#038;fs=1&#038;" type="application/x-shockwave-flash" allowscriptaccess="always" allowfullscreen="true" width="560" height="340"></embed></OBJECT></DIV></p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>https://blogs.elcorreo.com/nabigatzailea/2010/06/21/mcnaught-c-2009-r1-kometa-ere-mugitu-egiten-da/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
	<post_id>176</post_id><comment_status>open</comment_status>	</item>
		<item>
		<title>Exotico cielo profundo</title>
		<link>https://blogs.elcorreo.com/nabigatzailea/2010/04/13/exotico-cielo-profundo/</link>
		<comments>https://blogs.elcorreo.com/nabigatzailea/2010/04/13/exotico-cielo-profundo/#respond</comments>
		<pubDate>Tue, 13 Apr 2010 15:12:00 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Manu Arregi Biziola</dc:creator>
		                		<category><![CDATA[Astronomia behaketa]]></category>
		<category><![CDATA[Liburuak]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://blogs.elcorreo.com/nabigatzailea/?p=131</guid>
		<description><![CDATA[Astronomia liburuak, asko dira merkatuan. Gero eta gehiago. Denerik dago. Baina gaur aurkertera gatozen hau, berezia da. Oso. Jose Luis Comellas-en liburuez gain ez dago, gaztelaniaz, honen parekorik. Edo ez dugu ezagutzen behintzat. Begiz obserbatzenduen behatzailearentzat idatzia dagoelako. Oso zehatza da eta instrumentu desberdinekin ikusteko idatzitakoa. Argentinan editatua dago eta egileak Rodolfo Ferraiuolo eta Enzo [&#8230;]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><IMG id=img_0 class=imgdcha src="/nabigatzailea/wp-content/uploads/sites/51">Astronomia liburuak, asko dira merkatuan. Gero eta gehiago. Denerik dago. Baina gaur aurkertera gatozen hau, berezia da. Oso. <A id=link_0 title=http://es.wikipedia.org/wiki/Jos%C3%A9_Luis_Comellas href="http://es.wikipedia.org/wiki/Jos%C3%A9_Luis_Comellas" rel=nofollow>Jose Luis Comellas</A>-en liburuez gain ez dago, gaztelaniaz, honen parekorik. Edo ez dugu ezagutzen behintzat. Begiz obserbatzenduen behatzailearentzat idatzia dagoelako. Oso zehatza da eta instrumentu desberdinekin ikusteko idatzitakoa. Argentinan editatua dago eta egileak Rodolfo Ferraiuolo eta Enzo De Bernardini argentinarrak dira. Herek hitzaurrekoan azaltzen duten bezala, 2007an atal bat idazten hasi ziren <A id=link_1 title=http://www.surastronomico.com/ href="http://www.surastronomico.com/" rel=nofollow>Sur Astronómico</A>-n begiz obserbatzen duten behatzaileei zuzanduta. <A id=link_0 title=http://www.surastronomico.com/exotico_cielo_profundo_archivo.php href="http://www.surastronomico.com/exotico_cielo_profundo_archivo.php" rel=nofollow>16 kapitulu</A> ondoren, liburu bihurtu dute sekziorako idatzitakoa. Hor duzuena, zabalduta eta gehiazo azalduta da liburuan agertzen dena, atal extra batekin, 17.ena. Adi ipar hemisferioko behatzailea bazara. Alderantziz hartu behar dituzu mapa horrek. Baina zoragarriak dira. Hemen adibide bat. </p>
<p><IMG id=img_0 class=imgcen src="/nabigatzailea/wp-content/uploads/sites/51"></p>
<p>Bigarren edizioaren bidean da liburua eta <A id=link_0 title=http://www.surastronomico.com/exotico_cielo_profundo_libro.html href="http://www.surastronomico.com/exotico_cielo_profundo_libro.html" rel=nofollow>web orrian bitartez eskuratu ahal duzue</A>. Merkea da liburua (10 euros, 14 $ USA edo 52$ argentinar) eta, bidaltze gastuak liburua baino garastiagoak diren arren, merkea da hala ere. Zergatik erosi liburua web-ean aurkitzen badugu. Liburuan azalpenak osatutzen dtuztelako eta horrela guztia batera dugulako, orri mordoa inprimatzen ibili gabe.</p>
<p>Zergatik gustatzen zaigu liburua? Bikain aztertzen dituztelako objektu guztiak, tresna desberdinekin prismatikoak, teleskopio txikiak eta teleskopio handiak. Aurretik egin duten lana ere izugarria da, objektu bakoitza nork ikusi zuen lehenengoz kontatzen digutelako, bere datu astrofisikoekin batera. Argazki historikoak, glosarioa, objektuak aurkitzeko mapak dauzka. Irudian liburuaren orri batzuk. </p>
<p><IMG id=img_0 class=imgcen src="/nabigatzailea/wp-content/uploads/sites/51"></p>
<p><IMG id=img_0 class=imgdcha src="/nabigatzailea/wp-content/uploads/sites/51">Zer da liburutik gehien gustatu zaiguna? Ba ezagutzen ez genituen objektu eta katalogoaen berri izan dugulako. Eta ez objektu hauek ikusteko sailak izateagatik. hauetako asko prismatikoekin ere ikusi ditzakegu. Czernik29, Ferr 3, Ru 24, Mel 71, PK 231+4.1 dira, besteak Puppis-en ikusteko proposatutako objektu batzuk, betiko klasikoekin batera, nola ez. Beste adibide bat, bereziki gustatu zaiguna, Corvus konstelazioaren inguruan: Stargate eta Marrazoa. Oso asterismo interesgarriak behaketa publikoetan erakusteko, jendea gauza deigarrien bila gerturatzen delako halakotan.</p>
<p>17 atal hauetan zeruaren zati batzuk besterik ez dira agertzen. Hau berdina zeru osoarekin egin ahal izateko, urteak behar direlako. Baina ziur gaude ez direla honekin konformatuko eta, datozen urtetan, atal berriak argitaratzen jarraituko dutela. Irrikatzen zai gelditzen gara.</p>
<p>Laburtuz, Exótico Cielo Profundo astronomia zaletu guztiek eduki beharko zuten liburu bat da.</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>https://blogs.elcorreo.com/nabigatzailea/2010/04/13/exotico-cielo-profundo/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
	<post_id>131</post_id><comment_status>open</comment_status>	</item>
	</channel>
</rss>
