<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?>
<rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	>

<channel>
	<title>NabigatzaileaAstronautika &#8211; Nabigatzailea</title>
	<atom:link href="https://blogs.elcorreo.com/nabigatzailea/category/astronautika/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://blogs.elcorreo.com/nabigatzailea</link>
	<description>Astronomia,  fisika eta zientziaren inguruko bloga</description>
	<lastBuildDate>Sat, 24 Aug 2019 19:07:12 +0000</lastBuildDate>
	<language></language>
	<generator>https://wordpress.org/?v=5.9.10</generator>
		<item>
		<title>Felix Baumgartnerren saltoaren lehenengo urteurrena</title>
		<link>https://blogs.elcorreo.com/nabigatzailea/2013/10/18/felix-baumgartnerren-saltoaren-lehenengo-urteurrena/</link>
		<comments>https://blogs.elcorreo.com/nabigatzailea/2013/10/18/felix-baumgartnerren-saltoaren-lehenengo-urteurrena/#respond</comments>
		<pubDate>Fri, 18 Oct 2013 16:38:50 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Manu Arregi Biziola</dc:creator>
		                		<category><![CDATA[Astronautika]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://blogs.elcorreo.com/nabigatzailea/?p=1212</guid>
		<description><![CDATA[Astelehenean bete zen urtea Felix Baumgartnerrek estratosferatik salto egin zuela. Ospatzeko, Red Bull Stratosekoek bideo berri bat argitaratu dute, erorketaren 9 minutuak Felixen kameretatik ikusiak. Horrekin batera, altitudea, pultsazioak, abiadura,&#8230; Phil Plait-ek Bad Astronomyn dioen bezala, bitzia da ikustea nola hartzen duen Felixek 700 km/h-ko abiadura&#8230; 20 segundutan. 9,7 m/s2ko azelerazioan zoalela espero zitekena. Dena den, [&#8230;]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p style="text-align: center;"><a href="/nabigatzailea/wp-content/uploads/sites/51/2013/10/thumb.jpg" target="_blank"><img loading="lazy" class="aligncenter  wp-image-2923" title="thumb" src="/nabigatzailea/wp-content/uploads/sites/51/2013/10/thumb.jpg" alt="" width="622" height="350" /></a></p>
<p>Astelehenean bete zen urtea Felix Baumgartnerrek estratosferatik salto egin zuela.</p>
<p>Ospatzeko, Red Bull Stratosekoek bideo berri bat argitaratu dute, erorketaren 9 minutuak Felixen kameretatik ikusiak. Horrekin batera, altitudea, pultsazioak, abiadura,&#8230;</p>
<p><a href="http://www.slate.com/blogs/bad_astronomy/2013/10/15/stratospheric_jump_helmetcam_video_of_felix_baumgartner_s_jump.html" target="_blank" rel="external nofollow">Phil Plait-ek Bad Astronomy</a>n dioen bezala, bitzia da ikustea nola hartzen duen Felixek 700 km/h-ko abiadura&#8230; 20 segundutan. 9,7 m/s<sup>2ko azelerazioan zoalela espero zitekena.</sup></p>
<p>Dena den, zirragarriena Felixen azalean ipintzea da eta zer sentitu zuen imajinatzea.</p>
<p><iframe loading="lazy" src="//www.youtube.com/embed/raiFrxbHxV0" frameborder="0" width="640" height="360"></iframe></p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>https://blogs.elcorreo.com/nabigatzailea/2013/10/18/felix-baumgartnerren-saltoaren-lehenengo-urteurrena/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
	<post_id>1212</post_id><comment_status>open</comment_status>	</item>
		<item>
		<title>Satelite geosinkronoak, bideoan</title>
		<link>https://blogs.elcorreo.com/nabigatzailea/2013/10/08/satelite-geosinkronoak-bideoan/</link>
		<comments>https://blogs.elcorreo.com/nabigatzailea/2013/10/08/satelite-geosinkronoak-bideoan/#respond</comments>
		<pubDate>Tue, 08 Oct 2013 20:27:39 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Manu Arregi Biziola</dc:creator>
		                		<category><![CDATA[Astronautika]]></category>
		<category><![CDATA[Astronomia bideoak]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://blogs.elcorreo.com/nabigatzailea/?p=1198</guid>
		<description><![CDATA[Aurrekoan  Jon Mikel Kareagak, Itzalpean, idatzitako artikulua argitaratu genuen blogean, ekinikzio inguruak satelite geosinkronoak ikusteko aukera zalduz, Satélites GEO en equinoccios, elementos brillantes en el cielo. Fernando Cabrerizok erronka hartu eta bideo honetan jaso ditu. Centro Astronómico de Tiedran bere kamerak jarri, 80 satelite geosinkrono inguru jaso zituen. Harrigarria. Geosynchronous satellites entering and leaving Earth&#8217;s shadow [&#8230;]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p style="text-align: center;"><a href="/nabigatzailea/wp-content/uploads/sites/51/2013/10/Clipboard023.jpg" target="_blank"><img loading="lazy" class="aligncenter  wp-image-2895" title="Clipboard02" src="/nabigatzailea/wp-content/uploads/sites/51/2013/10/Clipboard023.jpg" alt="" width="614" height="386" /></a></p>
<p>Aurrekoan  <strong>Jon Mikel Kareagak</strong>, <a href="http://itzalgune.blogspot.com.es/" target="_blank" rel="external nofollow">Itzalpean</a>, idatzitako artikulua argitaratu genuen blogean, ekinikzio inguruak satelite geosinkronoak ikusteko aukera zalduz, <a href="http://blogs.elcorreo.com/el-navegante/2013/10/04/satelites-geo-en-equinocios-elementos-brillantes-en-el-cielo/" target="_blank">Satélites GEO en equinoccios, elementos brillantes en el cielo</a>. <a href="http://www.cacahuet.es/control.avx" target="_blank" rel="external nofollow">Fernando Cabrerizo</a>k erronka hartu eta bideo honetan jaso ditu. <a href="http://cieloytiedra.com/" target="_blank" rel="external nofollow">Centro Astronómico de Tiedra</a>n bere kamerak jarri, 80 satelite geosinkrono inguru jaso zituen. Harrigarria.</p>
<p><iframe loading="lazy" src="//player.vimeo.com/video/76281489" frameborder="0" width="640" height="360"></iframe></p>
<p><a href="http://vimeo.com/76281489" rel="external nofollow">Geosynchronous satellites entering and leaving Earth&#8217;s shadow</a> from <a href="http://vimeo.com/fercapa" rel="external nofollow">fercapa</a> on <a href="https://vimeo.com" rel="external nofollow">Vimeo</a>.</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>https://blogs.elcorreo.com/nabigatzailea/2013/10/08/satelite-geosinkronoak-bideoan/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
	<post_id>1198</post_id><comment_status>open</comment_status>	</item>
		<item>
		<title>GEO sateliteak ekinokziotan, elementu distiratsuak zeruan</title>
		<link>https://blogs.elcorreo.com/nabigatzailea/2013/10/07/geo-sateliteak-ekinokziotan-elementu-distiratsuak-zeruan/</link>
		<comments>https://blogs.elcorreo.com/nabigatzailea/2013/10/07/geo-sateliteak-ekinokziotan-elementu-distiratsuak-zeruan/#respond</comments>
		<pubDate>Mon, 07 Oct 2013 10:44:59 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Manu Arregi Biziola</dc:creator>
		                		<category><![CDATA[Astronautika]]></category>
		<category><![CDATA[Astronomia behaketa]]></category>
		<category><![CDATA[Zerua begi bistaz]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://blogs.elcorreo.com/nabigatzailea/?p=1196</guid>
		<description><![CDATA[Gustoko dugu zeruan gauza bitxiak ikustea. Eta erronkak proposatzea. Jon Mikel Kareagak, astronomia zale euskalduna, sateliteen behaketan aditua, erronka hau jartzen digu: GEO sateliteak ikustea. hemen bere artikulua. Itzalpean izeneko bloga zabaldu berri du Jon Mikelek. Ongi etorri blogosferara, Jon! Satélites GEO en equinocios, elementos brillantes en el cielo Egilea: Jon Mikel Kareaga Los satélites GEO de telecomunicaciones son [&#8230;]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Gustoko dugu zeruan gauza bitxiak ikustea. Eta erronkak proposatzea. <strong>Jon Mikel Kareagak</strong>, astronomia zale euskalduna, sateliteen behaketan aditua, erronka hau jartzen digu: GEO sateliteak ikustea. hemen bere artikulua. <a style="font-size: 13px; line-height: 19px;" href="http://itzalgune.blogspot.com.es/" target="_blank" rel="external nofollow">Itzalpean</a> izeneko bloga zabaldu berri du <span style="font-size: 13px; line-height: 19px;">Jon Mikelek. Ongi etorri </span><span style="font-size: 13px; line-height: 19px;">blogosferara, Jon!</span></p>
<p><strong>Satélites GEO en equinocios, elementos brillantes en el cielo</strong><br />
Egilea: <strong>Jon Mikel Kareaga</strong></p>
<p>Los <a href="http://es.wikipedia.org/wiki/Sat%C3%A9lite_de_comunicaciones" target="_blank" rel="external nofollow">satélites GEO</a> de telecomunicaciones son un tipo de satélites de gran tamaño, con varias antenas (transpondedores) y unos enormes módulos fotovoltaicos, ya que necesitan una cantidad muy grande de energía para amplificar y re-emitir todos los cientos de frecuencias que reciben hacia otro lugar del planeta. Algunos, de tamaño más grande incluso, sirven para interceptar señales de teléfonos móviles de todo el mundo con enormes antenas que llegan a casi una centena de metros cuadrados.</p>
<p>Estos se pueden observar fácilmente con binoculares en magnitudes positivas entre 5 y 6, en condiciones favorables. Ha habido casos que incluso han llegado a hacer flashes de magnitudes negativas, pero estos casos no conciernen en días de equinoccio, ya que en estos días ocurren flares largos de varios minutos o muchos flashes brillantes en poco tiempo.</p>
<p><strong>Entendiendo el fenómeno</strong></p>
<p>Este fenómeno ocurre en los equinoccios, ya que el sol cruza el ecuador y hace que entren en sombra de la tierra. Esto hace que unos días al año tengan que tirar de baterías de a bordo para seguir amplificando señales a la tierra.<br />
La mayoría de estos objetos, al tener unos paneles solares motorizados, apuntan siempre hacia el sol en un ángulo de 180º para asegurarse que estos están siempre a pleno rendimiento y no les de la luz de lado, haciendo que produzcan menos energía.</p>
<p>Esto hace que cuando el sol esté pasando por el ecuador, las placas solares apunten al centro de la tierra. Al haber una distancia tan grande entre la tierra y el satélite el flare es mucho más oscuro que un <a href="https://www.google.es/search?q=flare+Iridium&#038;tbm=isch&#038;tbo=u&#038;source=univ&#038;sa=X&#038;ei=BaNOUpb4KMqw7Abj44GQBQ&#038;ved=0CDEQsAQ&#038;biw=1241&#038;bih=545&#038;dpr=1" target="_blank" rel="external nofollow">flare Iridium</a>, pero la luz se reparte mucho más, abarcando un lugar mucho más amplio.</p>
<p style="text-align: center;"><a href="/nabigatzailea/wp-content/uploads/sites/51" target="_blank"><img loading="lazy" class="aligncenter  wp-image-2885" title="1" src="/nabigatzailea/wp-content/uploads/sites/51/2013/10/1.jpg" alt="" width="614" height="327" /></a><em style="font-size: small; line-height: 19px;">Se puede observar como el sol que está justo en “la otra punta” del satélite (oposición por decirlo de alguna manera, vamos) y el satélite con las placas solares apuntando en el angulo correcto hacen que rebote la luz a la tierra, donde es de noche.</em></p>
<p>Como en órbita geoestacionaria está plagada de satélites, y muchos de ellos están operativos, hay una gran cantidad de objetos en estado operativo que ofrecen este fenómeno.</p>
<p><strong>Movimiento de los flares durante la noche</strong></p>
<p>Que mejor manera de enseñar cómo van brillando que con un vídeo:</p>
<p><iframe loading="lazy" src="//www.youtube.com/embed/AxrfgFxjIZk" frameborder="0" width="640" height="480"></iframe></p>
<p>Como se ve, hace una misma trayectoria que la luna llena hace cuando anochece. La luna llena sale en cuanto se mete el sol y recorre el cielo (imaginemos que justo por encima del ecuador en este caso) hasta que se hace de día, que es cuando se mete. Por lo que el momento ideal para observar está a medianoche (no a las 12, sino a la mitad del tiempo que dura la noche), haciendo que estos estén en máxima elevación, flareando los satélites que más cerca están de nosotros y consiguiendo un brillo óptimo.</p>
<p style="text-align: center;"><a href="/nabigatzailea/wp-content/uploads/sites/51/2013/10/geo-zuzenduta-2-.png" target="_blank"><img loading="lazy" class="aligncenter  wp-image-2897" title="geo zuzenduta-2-" src="/nabigatzailea/wp-content/uploads/sites/51/2013/10/geo-zuzenduta-2-.png" alt="" width="614" height="293" /></a><em style="font-size: small; line-height: 19px;">En la imagen se explica cómo se ve el cinturón GEO y cuáles son los satélites que brillan en cada momento.</em></p>
<p><strong>Vale, muy bien, ¿pero dónde, hacia donde, como y cuando tengo que mirar o poner la cámara?</strong></p>
<p>El lugar en donde ocurren los flares (azimut-elevación) cambia durante toda la noche, pero podemos saber en qué elevación y azimut apuntar gracias a las estrellas. A diferencia del alt-azimut, las estrellas se mueven igual que la sombra de la tierra (más o menos), haciendo que los flares ocurran siempre en cierto lugar del cielo que va moviéndose durante la noche.<br />
Para entenderlo mejor, por ejemplo, en cierta noche, los flares ocurrirán siempre cerca de X estrella durante toda la noche, ya que la sombra obedece también más o menos a la trayectoria de las estrellas e nuestro cielo.</p>
<p>Para saber cuándo mirar, podemos consultar esta imagen que he hecho asumiendo que vas a observar en el centro de la península Ibérica, valiendo así para toda la península:</p>
<p style="text-align: center;"><a href="/nabigatzailea/wp-content/uploads/sites/51/2013/10/geo-zuzenduta-3-.png" target="_blank"><img loading="lazy" class="aligncenter  wp-image-2898" title="geo zuzenduta-3-" src="/nabigatzailea/wp-content/uploads/sites/51/2013/10/geo-zuzenduta-3-.png" alt="" width="614" height="292" /></a></p>
<p>Prácticamente no hay movimientos en el lugar del cielo a observar, así que el lugar a mirar es en ascensión recta y declinación: RA: 00h23min05.6seg; DEC: -05º15’58.3”.<br />
<strong></strong></p>
<p><strong>En cuanto al mejor lugar y día para mirar:</strong></p>
<p>Existe cierto problema en este equinoccio, y es que la Luna como sabréis impide ver las estrellas más brillantes. Estamos migrando a luna nueva, por lo que los días ideales serían aquellos en los que la Luna no estaría presente en el cielo cuando vayamos a observar. Eso viene a ser entre el 30/9 y el 9/9. El día 9 precisamente el día ideal para encontrar el máximo brillo posible.</p>
<p>A partir de ahí comienza a decaer el brillo de los satélites y además está la Luna que me imagino que no dejará ver las estrellas más oscuras, y mucho menos si hay humedad en el ambiente.</p>
<p>El mejor lugar para observar o sacar una foto sería un lugar extremadamente oscuro y sobre todo que no hayan luces hacia el sur.</p>
<p>Para el hemisferio sur ya es tarde para observarlos, ya que el sol está al sur y los flares irían a parar hacia el norte, pero en el próximo equinoccio se tendrá también otra buena oportunidad.</p>
<p>Esta tabla indica el día óptimo para observar flares GEO la próxima primavera, aunque es importante destacar que en un margen de una semana adelante y atrás en el tiempo pueden ocurrir flares. También indica si la luna se verá al anochecer o al amanecer.</p>
<p><a href="/nabigatzailea/wp-content/uploads/sites/51/2013/10/Clipboard022.jpg"><img loading="lazy" class="aligncenter size-full wp-image-2888" title="Clipboard02" src="/nabigatzailea/wp-content/uploads/sites/51/2013/10/Clipboard022.jpg" alt="" width="498" height="373" /></a></p>
<p>Como se ve, en el caso de la siguiente primavera, el hemisferio sur será el mayor agraciado en cuanto a condiciones de cielo ya que la Luna no estará presente a la noche entre las latitudes de -15º a -35º.</p>
<p>¡Solo hace falta una noche clara!</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>https://blogs.elcorreo.com/nabigatzailea/2013/10/07/geo-sateliteak-ekinokziotan-elementu-distiratsuak-zeruan/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
	<post_id>1196</post_id><comment_status>open</comment_status>	</item>
		<item>
		<title>ATV-4 Einstein, ISSra heltzear zegoela</title>
		<link>https://blogs.elcorreo.com/nabigatzailea/2013/06/18/atv-4-einstein-issra-heltzear-zegoela/</link>
		<comments>https://blogs.elcorreo.com/nabigatzailea/2013/06/18/atv-4-einstein-issra-heltzear-zegoela/#respond</comments>
		<pubDate>Tue, 18 Jun 2013 08:06:18 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Manu Arregi Biziola</dc:creator>
		                		<category><![CDATA[Astronautika]]></category>
		<category><![CDATA[Astronomia argazkiak]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://blogs.elcorreo.com/nabigatzailea/?p=1176</guid>
		<description><![CDATA[ATV-4 Einstein eta ISS,  2013 ekainaren 15 &#124; Egilea: Dani Caxete Erronka bat planteatu genuen aurrekoan: AVT-4-aren ISSrainoko bidaia jarraitu. Dani Caxetek beti hartzen ditu erronka hauek eta hemen da emaitza. Aurreko larunbatean heltzen ATV-4 ISSra. Ostiralean izan genituen zenbait aukera gerturaketa hori ikusteko.  22:50 aldera ikusi genuen ISSa erraz, baina ez ATV-4-a, nahiko ilun ez zegoelako (mag 3.5). 00:30 [&#8230;]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p style="text-align: center;"><a href="/nabigatzailea/wp-content/uploads/sites/51/2013/06/9047900530_7a5a0960b3_b.jpg" target="_blank"><img loading="lazy" class="aligncenter  wp-image-2791" title="9047900530_7a5a0960b3_b" src="/nabigatzailea/wp-content/uploads/sites/51/2013/06/9047900530_7a5a0960b3_b.jpg" alt="" width="614" height="280" /></a><em style="font-size: 13px; line-height: 19px;">ATV-4 Einstein eta ISS,  2013 </em><em style="font-size: 13px; line-height: 19px;"><strong>ekainaren 15 </strong></em><em style="font-size: 13px; line-height: 19px;">| Egilea: <strong>Dani Caxete</strong></em></p>
<p>Erronka bat planteatu genuen aurrekoan: <a href="http://blogs.elcorreo.com/nabigatzailea/2013/06/06/erronka-interesgarria-avt-4-ak-issrainoko-bidaia-jarraitu/" target="_blank">AVT-4-aren ISSrainoko bidaia jarraitu</a>. <a href="http://danikxt.blogspot.com.es/" target="_blank" rel="external nofollow">Dani Caxete</a>k beti hartzen ditu erronka hauek eta hemen da emaitza.</p>
<p><strong>Aurreko larunbatean heltzen ATV-4 ISSra</strong>. Ostiralean izan genituen zenbait aukera gerturaketa hori ikusteko.  <strong>22:50 aldera </strong>ikusi genuen <strong>ISSa erraz</strong>, baina ez <strong>ATV-4-a, nahiko ilun ez zegoelako (mag 3.5)</strong>. <strong>00:30 aldera</strong> berriz pasa behar ziren baina lainotu egin zen, zoritxarrez.</p>
<p>Adi zegoen, nola ez, <strong>Dani Caxete. </strong>Hemen aurreko irudi bera, marrarik gabe. Ondo kontatzen du istoria Danik bere blogean: <a href="http://danikxt.blogspot.com.es/2013/06/la-atv-4-la-caza-de-la-iss.html" target="_blank" rel="external nofollow">la ATV-4 a la caza de la ISS</a></p>
<p style="text-align: center;"><a href="http://www.flickr.com/photos/danicaxete/9045673465/sizes/h/in/photostream/" target="_blank" rel="external nofollow"><img loading="lazy" class="aligncenter  wp-image-2793" title="9045673465_3acb675af5_b" src="/nabigatzailea/wp-content/uploads/sites/51/2013/06/9045673465_3acb675af5_b.jpg" alt="" width="614" height="280" /></a><em style="font-size: 13px; line-height: 19px;">ATV-4 Einstein eta ISS, <strong>ekainaren 14tik 15 erako gauean</strong> | Egilea: <strong>Dani Caxete</strong></em></p>
<p>Beste zerbait ikusten da argazkian: marra zuzen bat ATV-4aren eskuinean. Dani berak beste argazki hau aurkitu du, <span style="font-size: 13px; line-height: 19px;"><a style="font-weight: bold;" href="http://blogs.esa.int/atv/2013/06/15/atv-4-seen-in-pre-docking-orbit/atv4_iss_14_15jun2013_15/" target="_blank" rel="external nofollow">M. Langbroek</a> </span><strong style="font-size: 13px; line-height: 19px;">Leidenetik (Holanda)</strong><span style="font-size: 13px; line-height: 19px;"> ateratakoa</span><span style="font-size: 13px; line-height: 19px;">. </span><a style="font-size: 13px; line-height: 19px;" href="http://nssdc.gsfc.nasa.gov/nmc/spacecraftDisplay.do?id=1981-103A" target="_blank" rel="external nofollow">Cosmos 1315</a>a zen<span style="font-size: 13px; line-height: 19px;">. </span></p>
<p style="text-align: center;"><a href="/nabigatzailea/wp-content/uploads/sites/51/2013/06/ATV4_ISS_14_15JUN2013_15.jpg" target="_blank"><img loading="lazy" class="aligncenter  wp-image-2796" title="ATV4_ISS_14_15JUN2013_15" src="/nabigatzailea/wp-content/uploads/sites/51/2013/06/ATV4_ISS_14_15JUN2013_15.jpg" alt="" width="599" height="396" /></a></p>
<p style="text-align: center;"><em><em>ATV-4 Einstein eta ISS, <strong>ekainaren 14tik 15 erako gauean</strong> | Egilea:</em> <strong><a href="http://blogs.esa.int/atv/2013/06/15/atv-4-seen-in-pre-docking-orbit/atv4_iss_14_15jun2013_15/" target="_blank" rel="external nofollow">M. Langbroek</a></strong></em></p>
<p><a href="http://ralfvandebergh.startje.be/" target="_blank" rel="external nofollow">Ralf Vandebergh</a>ek  ATV-4ari zenbait egun lehenago  argazki hauek atera zizkion. Beherago zebilen eta, beraz, handiagoz ikusten zen. Eta hau lortu zuen:</p>
<p style="text-align: center;"><a href="/nabigatzailea/wp-content/uploads/sites/51/2013/06/9041092949_7ab8e3ea5a_z.jpg" target="_blank"><img loading="lazy" class="aligncenter  wp-image-2794" title="9041092949_7ab8e3ea5a_z" src="/nabigatzailea/wp-content/uploads/sites/51/2013/06/9041092949_7ab8e3ea5a_z.jpg" alt="" width="448" height="403" /></a><em style="font-size: 13px; line-height: 19px;">ATV-4 Einstein , 2013ko </em><em style="font-size: 13px; line-height: 19px;"><strong>ekainaren 8an</strong></em><em style="font-size: 13px; line-height: 19px;">| Egilea: <strong>Ralf Vandebergh</strong></em></p>
<p style="text-align: left;">Bala  bat rekamaran gordetzen zuen, oraindik, Dani Caxetek. ISSaren ilargi igarotze bat ikusteko aukera zuen, 15ean. Zoritxarrez ATV-4-a akoplatuta zegoen ordurako. Hemen horren kronika: <a href="http://danikxt.blogspot.com.es/2013/06/la-iss-y-atv-4-ya-acopladas.html" target="_blank" rel="external nofollow">La ISS y ATV-4 ya acopladas</a></p>
<p style="text-align: center;"><a href="/nabigatzailea/wp-content/uploads/sites/51/2013/06/9052336334_ffd851f9d0_b.jpg" target="_blank"><img loading="lazy" class="aligncenter  wp-image-2795" title="9052336334_ffd851f9d0_b" src="/nabigatzailea/wp-content/uploads/sites/51/2013/06/9052336334_ffd851f9d0_b.jpg" alt="" width="614" height="614" /></a><em style="font-size: 13px; line-height: 19px;">ISSa <em><strong>ekainaren 15tik 16rako gauean</strong> | Egilea:</em> <strong>Dani Caxete</strong></em></p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>https://blogs.elcorreo.com/nabigatzailea/2013/06/18/atv-4-einstein-issra-heltzear-zegoela/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
	<post_id>1176</post_id><comment_status>open</comment_status>	</item>
		<item>
		<title>Erronka interesgarria: AVT-4-aren ISSrainoko bidaia jarraitu</title>
		<link>https://blogs.elcorreo.com/nabigatzailea/2013/06/06/erronka-interesgarria-avt-4-ak-issrainoko-bidaia-jarraitu/</link>
		<comments>https://blogs.elcorreo.com/nabigatzailea/2013/06/06/erronka-interesgarria-avt-4-ak-issrainoko-bidaia-jarraitu/#respond</comments>
		<pubDate>Thu, 06 Jun 2013 20:52:36 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Manu Arregi Biziola</dc:creator>
		                		<category><![CDATA[Astronautika]]></category>
		<category><![CDATA[Astronomia behaketa]]></category>
		<post_tag><![CDATA[iss]]></post_tag>

		<guid isPermaLink="false">http://blogs.elcorreo.com/nabigatzailea/?p=1164</guid>
		<description><![CDATA[Erronka bat proposatzen dizuet datozen egunetarako: AVT-4 Albert Einstein kerga ontziak ISSra egiten ari den bidaia jarraitzea. Atzo jaurti zuten AVT-4-a Ariane 5 ES batean Frantziar Guayanatik. Bideoan duzue jaurtiketa: AVT-4 Albert Einstein horrelako laugarren ontzia da( Jules Verne, Johannes Kepler eta  Edoardo Amaldi izan ziren aurretik). Dena ondo badoa, ekainaren 15ean iritsiko da ISS-ra. Nola egin jarraipena? Heavens [&#8230;]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p style="text-align: center;"><a href="/nabigatzailea/wp-content/uploads/sites/51/2013/06/Clipboard02.jpg" target="_blank"><img loading="lazy" class="aligncenter  wp-image-2761" title="Clipboard02" src="/nabigatzailea/wp-content/uploads/sites/51/2013/06/Clipboard02.jpg" alt="" width="576" height="443" /></a></p>
<p>Erronka bat proposatzen dizuet datozen egunetarako: <a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Albert_Einstein_ATV" target="_blank" rel="external nofollow">AVT-4 Albert Einstein</a> kerga ontziak <a href="http://es.wikipedia.org/wiki/Estaci%C3%B3n_Espacial_Internacional" target="_blank" rel="external nofollow">ISS</a>ra egiten ari den bidaia jarraitzea. Atzo jaurti zuten AVT-4-a Ariane 5 ES batean Frantziar Guayanatik. Bideoan duzue jaurtiketa:</p>
<p><iframe loading="lazy" src="//www.youtube.com/embed/ptSd9wCc9mM" frameborder="0" width="640" height="360"></iframe></p>
<p><strong>AVT-4 Albert Einstein</strong> horrelako laugarren ontzia da( <a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Automated_Transfer_Vehicle#Jules_Verne" target="_blank" rel="external nofollow">Jules Verne</a>, <a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Automated_Transfer_Vehicle#Johannes_Kepler" target="_blank" rel="external nofollow">Johannes Kepler</a> eta  <a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Automated_Transfer_Vehicle#Edoardo_Amaldi" target="_blank" rel="external nofollow">Edoardo Amaldi</a> izan ziren aurretik). Dena ondo badoa, ekainaren 15ean iritsiko da ISS-ra.</p>
<p><strong>Nola egin jarraipena?</strong></p>
<p><strong><a href="http://www.heavens-above.com/" target="_blank" rel="external nofollow">Heavens Above</a>k</strong> ISS eta AVT-4-aren aurreikuspenak ematen ditu. Antzera begiratu behar dira aurreikuspenak kasu bietan. Hemen nola egin:  <a href="http://blogs.elcorreo.com/el-navegante/2009/09/08/observa-iss-es-sencillisimo/" target="_blank">Observa la ISS. Es sencillísimo</a>.</p>
<p><span style="font-size: 13px; line-height: 19px;">Zorte on!!</span></p>
<p>&nbsp;</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>https://blogs.elcorreo.com/nabigatzailea/2013/06/06/erronka-interesgarria-avt-4-ak-issrainoko-bidaia-jarraitu/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
	<post_id>1164</post_id><comment_status>open</comment_status>	</item>
		<item>
		<title>Chris Hadfield astronauta, lurrean da</title>
		<link>https://blogs.elcorreo.com/nabigatzailea/2013/05/29/chris-hadfield-astronauta-lurrean-da/</link>
		<comments>https://blogs.elcorreo.com/nabigatzailea/2013/05/29/chris-hadfield-astronauta-lurrean-da/#respond</comments>
		<pubDate>Wed, 29 May 2013 11:34:51 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Manu Arregi Biziola</dc:creator>
		                		<category><![CDATA[Astronautika]]></category>
		<category><![CDATA[Zientzia dibulgazioa]]></category>
		<post_tag><![CDATA[Chris Hadfield]]></post_tag>

		<guid isPermaLink="false">http://blogs.elcorreo.com/nabigatzailea/?p=1149</guid>
		<description><![CDATA[ISSan lan bikaina egin ondoren, lurrean da, berriz ere Chris Hadfield astronauta. Hemen itzulera. Pazientzia, hasieran kalidade txarra duelako bideoak. Amaiera emateko, David Bowieren Space Oddity abestiaren bertsio hau grabatu zuen. Amaiera ikusgarria. Space Oddity, gaztelaniazko azpitituluekin.]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p style="text-align: center;"><a href="/nabigatzailea/wp-content/uploads/sites/51/2013/05/8737661104_898145a4fe_b.jpg" target="_blank"><img loading="lazy" class="aligncenter  wp-image-2669" title="8737661104_898145a4fe_b" src="/nabigatzailea/wp-content/uploads/sites/51/2013/05/8737661104_898145a4fe_b.jpg" alt="" width="614" height="403" /></a></p>
<p>ISSan lan bikaina egin ondoren, lurrean da, berriz ere Chris Hadfield astronauta. Hemen itzulera. Pazientzia, hasieran kalidade txarra duelako bideoak.</p>
<p><iframe loading="lazy" src="//www.youtube.com/embed/vKYXSm_5Rcs" frameborder="0" width="640" height="480"></iframe></p>
<p>Amaiera emateko, <strong>David Bowie</strong>ren <a href="http://www.youtube.com/watch?feature=player_embedded&#038;v=KaOC9danxNo" target="_blank" rel="external nofollow">Space Oddity</a> abestiaren bertsio hau grabatu zuen. Amaiera ikusgarria.</p>
<p><strong>Space Oddity, gaztelaniazko azpitituluekin.</strong></p>
<p><iframe loading="lazy" src="//www.youtube.com/embed/tD0N8hL2X0U" frameborder="0" width="640" height="360"></iframe></p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>https://blogs.elcorreo.com/nabigatzailea/2013/05/29/chris-hadfield-astronauta-lurrean-da/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
	<post_id>1149</post_id><comment_status>open</comment_status>	</item>
		<item>
		<title>Sovietarrak Ilargian: Lunokhod</title>
		<link>https://blogs.elcorreo.com/nabigatzailea/2013/03/29/sovietarrak-ilargian-lunokhod/</link>
		<comments>https://blogs.elcorreo.com/nabigatzailea/2013/03/29/sovietarrak-ilargian-lunokhod/#respond</comments>
		<pubDate>Fri, 29 Mar 2013 10:34:34 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Manu Arregi Biziola</dc:creator>
		                		<category><![CDATA[Astronautika]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://blogs.elcorreo.com/nabigatzailea/?p=1099</guid>
		<description><![CDATA[Jende askok jartzen du zalantzan gizakia Ilargian egon denik. Apollo misioek 12 gizaki ipini zituzten Ilargian. Zalantzaik baduzue, hemen Sovietar batasunak urte haietan egindakoa. Ez zuten Ilargira gizakia eramateko behar zen kohetea lortu &#8211;N1 proiektua, katastrofikoa izan zen- , baina zundak Ilargian ipini eta Ilargiko materiala Lurrera bueltak ekarri zuten. Sobietarrak urte haietan zertan ibili ziren kontatzen [&#8230;]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p style="text-align: center;"><a href="/nabigatzailea/wp-content/uploads/sites/51/2013/03/pic3.jpg" target="_blank"><img loading="lazy" class="aligncenter  wp-image-2520" title="pic3" src="/nabigatzailea/wp-content/uploads/sites/51/2013/03/pic3.jpg" alt="" width="599" height="353" /></a></p>
<p>Jende askok jartzen du zalantzan gizakia Ilargian egon denik. <strong>Apollo misioek</strong> 12 gizaki ipini zituzten Ilargian. Zalantzaik baduzue, hemen <strong>Sovietar batasunak</strong> urte haietan egindakoa.</p>
<p>Ez zuten Ilargira gizakia eramateko behar zen kohetea lortu &#8211;<strong><a href="http://es.wikipedia.org/wiki/N-1_(Cohete)" target="_blank" rel="external nofollow">N1</a> proiektua</strong>, katastrofikoa izan zen- , baina zundak Ilargian ipini eta Ilargiko materiala Lurrera bueltak ekarri zuten.</p>
<p>Sobietarrak urte haietan zertan ibili ziren kontatzen da dokumental honetan. Ezinbestekoa da ikustea. Vimeo ko bertsioan lehenik eta gauza bera youtube, bi zatitan banaturik. Telebistan erosoago ikustea nahi badugu,  <a href="http://keepvid.com/" target="_blank" rel="external nofollow">keepvid</a> erabili dezakezu.</p>
<p><strong><a href="<iframe loading="lazy" width="640" height="480" src="//www.youtube.com/embed/0TZwmspvx5A" frameborder="0" allowfullscreen></iframe>&#8221; target=&#8221;_blank&#8221;>Lunokhod</a>: Un Tanque en la Luna</strong>, vimeoko bertsioan</p>
<p><iframe loading="lazy" src="//player.vimeo.com/video/21760200?title=0&#038;byline=0&#038;portrait=0&#038;color=949292" frameborder="0" width="640" height="400"></iframe></p>
<p><a href="http://vimeo.com/21760200" rel="external nofollow">Lunokhod: Un Tanque en la Luna</a> from <a href="http://vimeo.com/jmtherealzeke" rel="external nofollow">JmTheRealZeke</a> on <a href="http://vimeo.com" rel="external nofollow">Vimeo</a>.</p>
<p><strong><a href="<iframe loading="lazy" width="640" height="480" src="//www.youtube.com/embed/0TZwmspvx5A" frameborder="0" allowfullscreen></iframe>&#8221; target=&#8221;_blank&#8221;>Lunokhod</a>: Un Tanque en la Luna</strong>, youtube bertsioan</p>
<p><iframe loading="lazy" src="//www.youtube.com/embed/nOTBPM7Lnuk" frameborder="0" width="640" height="480"></iframe></p>
<p><iframe loading="lazy" src="//www.youtube.com/embed/0TZwmspvx5A" frameborder="0" width="640" height="480"></iframe></p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>https://blogs.elcorreo.com/nabigatzailea/2013/03/29/sovietarrak-ilargian-lunokhod/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
	<post_id>1099</post_id><comment_status>open</comment_status>	</item>
		<item>
		<title>Apollo XVII, azken misioa</title>
		<link>https://blogs.elcorreo.com/nabigatzailea/2012/11/12/apollo-xvii-azken-misioa/</link>
		<comments>https://blogs.elcorreo.com/nabigatzailea/2012/11/12/apollo-xvii-azken-misioa/#respond</comments>
		<pubDate>Mon, 12 Nov 2012 10:40:26 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Manu Arregi Biziola</dc:creator>
		                		<category><![CDATA[Astronautika]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://blogs.elcorreo.com/nabigatzailea/?p=947</guid>
		<description><![CDATA[Denbora asko igaro da gizakia Ilargian azken aldiz egon zenetik. Hainbeste denbora igaro da, gauzak ahazten joan direla. Eta egon zirela ere zalantzak jartzen dute batzuek. Ignorantzia hutsa da hori. Jende askoz ez jakin arren, Ilargian ez zen Apollo XI izan soilik. 6 Apollo izan ziren Ilargian, Apollo XVII. azkena. Hemen duzue, ordu erdi batean laburtuta [&#8230;]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><a href="/nabigatzailea/wp-content/uploads/sites/51/2012/11/apollo-17.jpg"><img loading="lazy" class="aligncenter size-full wp-image-1990" title="apollo-17" src="/nabigatzailea/wp-content/uploads/sites/51/2012/11/apollo-17.jpg" alt="" width="914" height="930" /></a></p>
<p>Denbora asko igaro da gizakia Ilargian azken aldiz egon zenetik. Hainbeste denbora igaro da, gauzak ahazten joan direla. Eta egon zirela ere zalantzak jartzen dute batzuek. Ignorantzia hutsa da hori.</p>
<p>Jende askoz ez jakin arren, Ilargian ez zen Apollo XI izan soilik. 6 Apollo izan ziren Ilargian, Apollo XVII. azkena. Hemen duzue, ordu erdi batean laburtuta Apollo XVIIaren misioaren laburpena.</p>
<p>Hemen osorik:</p>
<p><iframe loading="lazy" src="//tu.tv/iframe/52212/" frameborder="0" scrolling="no" width="620" height="377"></iframe></p>
<p>Eta hemen hiru zatitan:</p>
<p><iframe loading="lazy" src="//www.youtube.com/embed/0husVdmbwxw" frameborder="0" width="640" height="480"></iframe></p>
<p><iframe loading="lazy" src="//www.youtube.com/embed/6ZuGdWREOCU" frameborder="0" width="640" height="480"></iframe></p>
<p><iframe loading="lazy" src="//www.youtube.com/embed/PyIz6t_10-c" frameborder="0" width="640" height="480"></iframe></p>
<p>&nbsp;</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>https://blogs.elcorreo.com/nabigatzailea/2012/11/12/apollo-xvii-azken-misioa/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
	<post_id>947</post_id><comment_status>open</comment_status>	</item>
		<item>
		<title>Red Bull Stratos: zer gertatu zen kapsula eta globoarekin?</title>
		<link>https://blogs.elcorreo.com/nabigatzailea/2012/10/25/red-bull-stratos-zer-gertatu-zen-kapsula-eta-globoarekin/</link>
		<comments>https://blogs.elcorreo.com/nabigatzailea/2012/10/25/red-bull-stratos-zer-gertatu-zen-kapsula-eta-globoarekin/#respond</comments>
		<pubDate>Thu, 25 Oct 2012 12:55:57 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Manu Arregi Biziola</dc:creator>
		                		<category><![CDATA[Astronautika]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://blogs.elcorreo.com/nabigatzailea/?p=924</guid>
		<description><![CDATA[Aste eta erdi pasa da Felix Baumgartnerren saltotik. Eta zenbait zalantza geratu da argitzeke. Horietako batzuk argitzeko, Naukas -en Arturo Quirantesek argitaratu duen artikulua gomendatzen dizuet: El salto Baumgartner, paso a paso. Kuestio arruntago bati buruz idatziko dugu gaurkoan; ¿zer gertatu zen kapsularekin? Ba hemen goian duzuen argazkian duzue soluzioa. Ikusten den bezala, ez zen askoz ere [&#8230;]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p style="text-align: center;"><a href="http://shinesquad.files.wordpress.com/2012/10/p-20121016-00059_news.jpg" target="_blank" rel="external nofollow"><img loading="lazy" class="aligncenter  wp-image-1936" title="Capsule - Action" src="/nabigatzailea/wp-content/uploads/sites/51/2012/10/p-20121016-00059_news.jpg" alt="" width="576" height="864" /></a></p>
<p style="text-align: center;"><a href="/nabigatzailea/wp-content/uploads/sites/51/2012/10/229808_478957182135327_1872230956_n.jpg" target="_blank"><img loading="lazy" class="aligncenter  wp-image-1931" title="229808_478957182135327_1872230956_n" src="/nabigatzailea/wp-content/uploads/sites/51/2012/10/229808_478957182135327_1872230956_n.jpg" alt="" width="576" height="324" /></a></p>
<p>Aste eta erdi pasa da Felix Baumgartnerren saltotik. Eta zenbait zalantza geratu da argitzeke. Horietako batzuk argitzeko, <a href="http://naukas.com/" target="_blank" rel="external nofollow">Naukas</a> -en Arturo Quirantesek argitaratu duen artikulua gomendatzen dizuet: <a href="http://naukas.com/2012/10/21/el-salto-baumgartner-paso-a-paso/" target="_blank" rel="external nofollow">El salto Baumgartner, paso a paso</a>.</p>
<p>Kuestio arruntago bati buruz idatziko dugu gaurkoan; ¿zer gertatu zen kapsularekin? Ba hemen goian duzuen argazkian duzue soluzioa. Ikusten den bezala, ez zen askoz ere urrutiago joan.</p>
<p>Ez zen hau zoriz gertatu zen zerbait. Kapsula hori Felixen aurreko saltotan ere erabilia izan zen. Eta udan egindako azkeneko frogan kaltetua izan zen, lurra ikutzerakoan. Argazkian duzue froga.</p>
<p style="text-align: center;"><a href="http://www.redbullusa.com/cs/RedBull/RBImages/000/000/977/602/photo610x343a/Red-Bull-Stratos_-Test_-Damaged-Capsule.jpg" target="_blank" rel="external nofollow"><img loading="lazy" class="aligncenter size-full wp-image-1932" title="Red-Bull-Stratos_-Test_-Damaged-Capsule" src="/nabigatzailea/wp-content/uploads/sites/51/2012/10/Red-Bull-Stratos_-Test_-Damaged-Capsule.jpg" alt="" width="610" height="343" /></a></p>
<p>Salto famatuaren egunean Baumgartnerrek lurra ukitu bezain laster, taldeko kide batzuk kapsularen errekuperazioan zentratu ziren. Parakaidasa zeukan artilujioak kapsula eta globoaren arteab eta, Feliz lurrean zenean, mekanismo batek kapsula askatu eta parakaidasa zabaldu egin zen. 5 metroko zabalera zeukan hasieran eta 30 metrotara handitu zen 6000 mtako altuerara heldu zeneaan. Mekanismoa aktibatu eta 24 minutura, lurrean zegoen kapsula, hasierako puntutik  90 kmtara (70 kmtara lurreratu zen Feliz)</p>
<p>Bestalde, parakaidasa zabaldu bezain laster, beste mekanismo batek globoa zulatu eta hau erortzen hasi zen. 15 minututan hartu zuen lurra, kapsularen lurreratze puntutik 11 kmtara.</p>
<p>Hemen taldeko kide batzuk kapsula errekuperatzen.</p>
<p><iframe loading="lazy" src="//www.youtube.com/embed/idaD66fo-DM" frameborder="0" width="640" height="480"></iframe></p>
<div id="attachment_1933" style="width: 624px" class="wp-caption aligncenter"><a href="http://25.media.tumblr.com/tumblr_mbynxiVSo81r8rozwo1_r2_1280.jpg?" target="_blank" rel="external nofollow"><img aria-describedby="caption-attachment-1933" loading="lazy" class=" wp-image-1933  " title="tumblr_mbynxiVSo81r8rozwo1_r2_1280" src="/nabigatzailea/wp-content/uploads/sites/51/2012/10/tumblr_mbynxiVSo81r8rozwo1_r2_1280.jpg" alt="" width="614" height="922" /></a><p id="caption-attachment-1933" class="wp-caption-text">Kapsula</p></div>
<div id="attachment_1934" style="width: 624px" class="wp-caption aligncenter"><a href="http://24.media.tumblr.com/tumblr_mbynxiVSo81r8rozwo9_r1_1280.jpg?" target="_blank" rel="external nofollow"><img aria-describedby="caption-attachment-1934" loading="lazy" class=" wp-image-1934  " title="tumblr_mbynxiVSo81r8rozwo9_r1_1280" src="/nabigatzailea/wp-content/uploads/sites/51/2012/10/tumblr_mbynxiVSo81r8rozwo9_r1_1280.jpg" alt="" width="614" height="410" /></a><p id="caption-attachment-1934" class="wp-caption-text">Kapsula, kamioian</p></div>
<div id="attachment_1935" style="width: 624px" class="wp-caption aligncenter"><a href="http://24.media.tumblr.com/tumblr_mbynxiVSo81r8rozwo11_r1_1280.jpg?" target="_blank" rel="external nofollow"><img aria-describedby="caption-attachment-1935" loading="lazy" class=" wp-image-1935  " title="Balloon - Action" src="/nabigatzailea/wp-content/uploads/sites/51/2012/10/tumblr_mbynxiVSo81r8rozwo11_r1_1280.jpg" alt="" width="614" height="410" /></a><p id="caption-attachment-1935" class="wp-caption-text">Kapsula eta globoa, errekuperatuak</p></div>
<p>Argazki gehiego, hemen: <a href="http://shinesquad.me/2012/10/18/red-bull-stratos-felix-baumgartner-capsule-and-balloon-recovery/" target="_blank" rel="external nofollow">shinesquad</a></p>
<p>Amaitzen joateko, nola zizi izan zuen Felixek saltoa, bere kamerekin jasotako irudietan:</p>
<div style="display: none;"></div>
<p><script type="text/javascript" language="JavaScript" src="//admin.brightcove.com/js/BrightcoveExperiences.js"></script><script type="text/javascript" src="//admin.brightcove.com/js/APIModules_all.js"></script><script type="text/javascript">// <![CDATA[
 brightcove.createExperiences();
// ]]&gt;</script></p>
<p>Azkenik, hemen dituzue Red Bull Stratosekoek emandako saltoaren emaitza probisionalak:</p>
<p><strong>Felix Baumgartnerren saltoaren altitudea: </strong>39.045 metro</p>
<p><strong>Abiadura maximoa, erorketa askean:</strong> 1.342,8 km/h (Mach 1,24)</p>
<p><strong>Soinuaren abiadura gainditzeko behar izan zuen denbora:</strong> 34 segundo</p>
<p><strong>Erorketa askean eginiko distantzia:</strong> 36.529 metro</p>
<p><strong>Erorketa askean eginiko denbora:</strong> 4 minutu eta 22 segundo</p>
<p><strong>Lurrerainoko altuera parakaidasa zabaldu zenean:</strong> 1.615 metro</p>
<p><strong>Salto egin zuen unetik lurrera iristeko behar izan zuen denbora:</strong> 9 minutu eta 9 segundu</p>
<p><strong>Abiapuntua eta lurreratze puntuaren arteko distantzia:</strong> 70,5 km</p>
<p><strong>￼Lortutako errekorrak (homoñogatu gabe, oraingoz)</strong>:</p>
<p>&#8211; Laguntza mekanikorik gabe soinuaren muga gainditu duen lehen gizakia<br />
&#8211; Erorketa askean eginiko distantziarik handiena<br />
&#8211; Altitude handiena saltoan<br />
&#8211; Globoan gehien igo den gizakia</p>
<p>Gutxi hitzegin da honetaz baina Red Bull Stratoseko kideek Felixek soinuaren muga gainditerakoan sortutako eztanda lurretik entzun zutela diote. “Oímos un sonido similar a una explosión sónica”, dio, Jon Wells. “Muchos de nosotros venimos del mundo aeroespacial y en cuanto sucedió, nos miramos sorprendidos, porque conocemos perfectamente ese sonido”.</p>
<p>Iturri nagusia: R<a href="http://www.redbull.es/cs/Satellite/es_ES/Article/Red-Bull-Stratos-Recuperaci%C3%B3n-de-la-C%C3%A1psula-y-del-Globo-021243271976883" target="_blank" rel="external nofollow">ed Bull Stratos</a></p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>https://blogs.elcorreo.com/nabigatzailea/2012/10/25/red-bull-stratos-zer-gertatu-zen-kapsula-eta-globoarekin/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
	<post_id>924</post_id><comment_status>open</comment_status>	</item>
		<item>
		<title>Endeavour transbordadorea, hegazkinean bidaiatzen</title>
		<link>https://blogs.elcorreo.com/nabigatzailea/2012/10/22/endeavour-transbordadorea-hegazkinean-bidaiatzen/</link>
		<comments>https://blogs.elcorreo.com/nabigatzailea/2012/10/22/endeavour-transbordadorea-hegazkinean-bidaiatzen/#respond</comments>
		<pubDate>Mon, 22 Oct 2012 20:12:35 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Manu Arregi Biziola</dc:creator>
		                		<category><![CDATA[Astronautika]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://blogs.elcorreo.com/nabigatzailea/?p=921</guid>
		<description><![CDATA[Los Ángeleseko kaleetatik ikusi dugu Endeavour transbordadorea azkeneko sarreratan. baina bitxia izan da, baita, nola joan zen transbordadorea Floridako Kennedy Space Centerretik, Los Ángelesera. NASAren Boeing 747 gainean jarrita bidaiatu zuen. Azpimarratu une labur bat irauten dauen loturen askaketak 12 ordu iraun zuela errealitatean. Azkenik, hona hemen nola ikusi zen aeroportu kanpo aldetik transbordadorea Los Ángelesera [&#8230;]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p style="text-align: center;"><a href="/nabigatzailea/wp-content/uploads/sites/51/2012/10/112.jpg" target="_blank"><img loading="lazy" class="aligncenter  wp-image-1941" title="1" src="/nabigatzailea/wp-content/uploads/sites/51/2012/10/112.jpg" alt="" width="573" height="310" /></a></p>
<p>Los Ángeleseko kaleetatik ikusi dugu Endeavour transbordadorea azkeneko sarreratan. baina bitxia izan da, baita, nola joan zen transbordadorea Floridako Kennedy Space Centerretik, Los Ángelesera. NASAren Boeing 747 gainean jarrita bidaiatu zuen. Azpimarratu une labur bat irauten dauen loturen askaketak 12 ordu iraun zuela errealitatean.</p>
<p><iframe loading="lazy" src="//www.youtube.com/embed/ZvtwqSgueDs" frameborder="0" width="640" height="360"></iframe></p>
<p>Azkenik, hona hemen nola ikusi zen aeroportu kanpo aldetik transbordadorea Los Ángelesera iristen.</p>
<p><iframe loading="lazy" src="//player.vimeo.com/video/50245079" frameborder="0" width="640" height="360"></iframe></p>
<p><a href="http://vimeo.com/50245079" rel="external nofollow">Endeavour Flyover &#038; Landing in Los Angeles</a> from <a href="http://vimeo.com/scbarr" rel="external nofollow">SCBarr</a> on <a href="http://vimeo.com" rel="external nofollow">Vimeo</a>.</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>https://blogs.elcorreo.com/nabigatzailea/2012/10/22/endeavour-transbordadorea-hegazkinean-bidaiatzen/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
	<post_id>921</post_id><comment_status>open</comment_status>	</item>
	</channel>
</rss>
