<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?>
<rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	>

<channel>
	<title>NabigatzaileaAstrofisika &#8211; Nabigatzailea</title>
	<atom:link href="https://blogs.elcorreo.com/nabigatzailea/category/astrofisika/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://blogs.elcorreo.com/nabigatzailea</link>
	<description>Astronomia,  fisika eta zientziaren inguruko bloga</description>
	<lastBuildDate>Sat, 24 Aug 2019 19:07:12 +0000</lastBuildDate>
	<language></language>
	<generator>https://wordpress.org/?v=5.9.10</generator>
		<item>
		<title>Eguzkiaren zikloko maximotik gertu</title>
		<link>https://blogs.elcorreo.com/nabigatzailea/2013/01/25/eguzkiaren-zikloko-maximotik-gertu/</link>
		<comments>https://blogs.elcorreo.com/nabigatzailea/2013/01/25/eguzkiaren-zikloko-maximotik-gertu/#respond</comments>
		<pubDate>Fri, 25 Jan 2013 18:25:47 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Manu Arregi Biziola</dc:creator>
		                		<category><![CDATA[Astrofisika]]></category>
		<category><![CDATA[Naukas kolaborazioak]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://blogs.elcorreo.com/nabigatzailea/?p=1022</guid>
		<description><![CDATA[Iturria: NASA Nire aste honetako Naukaseko kolaborazioa. Amaiera apur bat zuzenduta. Atrás quedó el fin del mundo maya. Pero hay quien sigue en sus trece y circulan aún por la red temores infundados alrededor del próximo máximo solar. Mientras, el Sol, sigue a lo suyo. Y se acerca al pico de actividad de su actual ciclo. Ciclo que, [&#8230;]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p style="text-align: center;"><a href="/nabigatzailea/wp-content/uploads/sites/51/2013/01/imagen-1.jpg" target="_blank"><img loading="lazy" class="aligncenter  wp-image-2256" title="imagen 1" src="/nabigatzailea/wp-content/uploads/sites/51/2013/01/imagen-1.jpg" alt="" width="568" height="284" /></a></p>
<p>Iturria: <a href="http://www.nasa.gov/mission_pages/sunearth/news/storms-on-sun.html" target="_blank" rel="external nofollow">NASA</a></p>
<p>Nire aste honetako <a href="http://naukas.com/2013/01/23/cerca-del-maximo-solar/" target="_blank" rel="external nofollow">Naukaseko kolaborazioa</a>. Amaiera apur bat zuzenduta.</p>
<p><span style="font-size: 13px; line-height: 19px;">Atrás</span><span style="font-size: 13px; line-height: 19px;"> q</span>uedó el fin del mundo <span style="font-size: 13px; line-height: 19px;">maya. Pero hay quien sigue en sus trece y circulan aún por la red temores infundados alrededor del próximo máximo solar. Mientras, el Sol, sigue a lo suyo. Y se acerca al pico de actividad de su actual ciclo. Ciclo que, mal que les pese a los agoreros y charlatanes, está resultando ser tranquilo y de relativa baja actividad. Lo vemos en este gráfico del <a href="http://solarscience.msfc.nasa.gov/" target="_blank" rel="external nofollow">Marshall Solar Physics</a> de la NASA que muestra el número de manchas solares registradas en el anterior ciclo solar y en lo que va de este. Es evidente que la actividad está siendo notablemente inferior.</span></p>
<p style="text-align: center;"><a href="/nabigatzailea/wp-content/uploads/sites/51/2013/01/imagen-2.gif" target="_blank"><img loading="lazy" class="aligncenter  wp-image-2252" title="imagen 2" src="/nabigatzailea/wp-content/uploads/sites/51/2013/01/imagen-2.gif" alt="" width="614" height="461" /></a></p>
<p>Fuente: <a href="http://solarscience.msfc.nasa.gov/images/ssn_predict_l.gif" target="_blank" rel="external nofollow">NASA</a></p>
<p>Si echamos la vista atrás, vemos que es tendencia. Tras unos ciclos muy activos, los ciclos 21 y 22 (principio de las décadas 80 y 90 del siglo XX), la actividad solar ha ido decreciendo. Lo vemos en la siguiente gráfica.</p>
<p style="text-align: center;"><a href="/nabigatzailea/wp-content/uploads/sites/51/2013/01/imagen-31.jpg" target="_blank"><img loading="lazy" class="aligncenter  wp-image-2254" title="imagen 3" src="/nabigatzailea/wp-content/uploads/sites/51/2013/01/imagen-31.jpg" alt="" width="590" height="164" /></a></p>
<p>Fuente: <a href="http://solarscience.msfc.nasa.gov/images/bfly.gif" target="_blank" rel="external nofollow">Marshall Solar Physics de la NASA</a></p>
<p>¿Tiene sentido hablar ahora del peligro que supone la actividad solar? Es evidente que hay que estar atentos al Sol. Es la fuente de la vida en la Tierra, pero una violenta eyección de masa en dirección a la Tierra supone un peligro evidente.</p>
<p>La mayor tormenta solar de la que tenemos noticia se produjo en 1859 y se conoce como <a href="http://es.wikipedia.org/wiki/Tormenta_solar_de_1859" target="_blank" rel="external nofollow">la gran tormenta solar de 1859</a>. El astrónomo inglés <a href="http://es.wikipedia.org/wiki/Richard_C._Carrington" target="_blank" rel="external nofollow">Richard Carrington</a> dibujaba un gran grupo de <a href="http://es.wikipedia.org/wiki/Mancha_solar" target="_blank" rel="external nofollow">manchas solares</a> la mañana del 1 de septiembre de aquel año, cuando percibió  un intenso estallido de luz blanca en dos puntos del grupo de manchas. Esta eyección de masa alcanzó la Tierra apenas 17 horas después y dio lugar a auroras de un brillo inusitado en latitudes altas, auroras que pudieron también ser vistas en latitudes tan bajas como las de Cuba o Hawai. Se trataba, en realidad, de la segunda de dos eyecciones de masa consecutivas. La primera alcanzó la Tierra en un plazo de entre 40 y 60 horas. Pero debilitó de tal manera el campo magnético terrestre que facilitó la rápida llegada de la segunda eyección, la que observó Carrington, y que esta alcanzara latitudes extraordinariamente bajas. La escasa tecnología de la época, las lineas telegráficas, resultó seriamente dañada.</p>
<p>En 1859 se encontraban en pleno máximo solar del ciclo número 10. Ciclo que, al contrario de lo que pudiéramos pensar, no fue especialmente virulento, como podemos ver en el siguiente gráfico.</p>
<p style="text-align: center;"><a href="/nabigatzailea/wp-content/uploads/sites/51/2013/01/imagen-5.jpg" target="_blank"><img loading="lazy" class="aligncenter  wp-image-2255" title="imagen 5" src="/nabigatzailea/wp-content/uploads/sites/51/2013/01/imagen-5.jpg" alt="" width="601" height="181" /></a></p>
<p> Fuente: <a href="http://solcomhouse.com/SOLARMAX.htm" target="_blank" rel="external nofollow">solcomhouse</a></p>
<p>Es decir, una tormenta solar como la de 1859 puede tener lugar en cualquier momento pico de actividad solar, no necesariamente en un máximo especialmente activo. ¿Tenemos, por tanto, que estar atemorizados? No. Es evidente que hay que trabajar para prevenir los efectos de una eventualidad de este tipo, pero si algo hemos visto a lo largo de 400 años de estudio del Sol es que, afortunadamente, este tipo de eventos son raros. Y, desde luego, nada apunta a que algo así pueda suceder este año o los siguientes.</p>
<p>Estamos ya cerca del máximo de actividad solar y todo apunta a que este tendrá lugar a lo largo de 2013. El Sol se encuentra pleno de actividad, como podemos ver en esta espectacular erupción del 7 de enero de este mismo año.</p>
<p><iframe loading="lazy" src="//www.youtube.com/embed/A_pc8t1_kLU" frameborder="0" width="640" height="480"></iframe></p>
<p>Quisiéramos cerrar el artículo proponiéndoos una sencilla actividad. Como explicábamos en <a href="http://naukas.com/2011/11/28/un-mariposa-en-el-sol/" target="_blank" rel="external nofollow">Una mariposa en el Sol</a>, el lugar de aparición de las manchas solares varía a lo largo del ciclo solar. Estas tienden a aparecer en latitudes altas al principio del ciclo solar, en latitudes medias cuando nos encontramos cerca del máximo solar y en latitudes bajas cuando vamos acercándonos al mínimo. Vemos la situación actual en esta imagen del 11 de enero de 2013.</p>
<p><a href="/nabigatzailea/wp-content/uploads/sites/51/2013/01/imagen-3.jpg"><img loading="lazy" class="aligncenter size-full wp-image-2253" title="imagen 3" src="/nabigatzailea/wp-content/uploads/sites/51/2013/01/imagen-3.jpg" alt="" width="512" height="512" /></a></p>
<p>Fuente: <a href="http://sohowww.nascom.nasa.gov/home.html" target="_blank" rel="external nofollow">SOHO</a></p>
<p>El número de manchas solares ha aumentado y estas tienden a aparecer en latitudes medias. Una vez pasado el máximo irán, poco a poco, disminuyendo en latitud y número, hasta prácticamente desaparecer dentro de unos 5 años, cuando las pocas manchas que surjan tiendan a hacerlo hacia el ecuador. Finalmente la aparición de pequeñas manchas en latitudes altas anunciará el nuevo ciclo solar, el número 25.</p>
<p>La actividad que propongo es que vayáis siguiendo las manchas solares, en la imagen del Sol que aparece a la derecha en este mismo blog. Las manchas tenderán a ir bajando en latitud, acercándose al ecuador solar y disminuyendo en cantidad para, dentro de unos 5 años, casi desaparecer. El nuevo ciclo solar comenzará con la aparición de manchas en latitudes altas.</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>https://blogs.elcorreo.com/nabigatzailea/2013/01/25/eguzkiaren-zikloko-maximotik-gertu/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
	<post_id>1022</post_id><comment_status>open</comment_status>	</item>
		<item>
		<title>Fikziozko munduak, mundu errealak</title>
		<link>https://blogs.elcorreo.com/nabigatzailea/2012/10/30/fikziozko-munduak-mundu-errealak/</link>
		<comments>https://blogs.elcorreo.com/nabigatzailea/2012/10/30/fikziozko-munduak-mundu-errealak/#respond</comments>
		<pubDate>Tue, 30 Oct 2012 11:42:32 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Manu Arregi Biziola</dc:creator>
		                		<category><![CDATA[Astrofisika]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://blogs.elcorreo.com/nabigatzailea/?p=930</guid>
		<description><![CDATA[A Coruñako Agrupación Íoko Borja Tosarren ,hitzaldi labur interesgarria. Zientzia fikzioan asmatutako munduak, errealitatean aurkitzen ari garen munduekin konparatzen ditu. Ez dira, batzuk,  hain ezberdinak. 10 minutu besterik ez. Merezi du. Gracias a Dolores Gómez González, de la Agrupación Ío, por compartirlo.]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p style="text-align: center;"><a href="/nabigatzailea/wp-content/uploads/sites/51/2012/10/21.jpg" target="_blank"><img loading="lazy" class="aligncenter  wp-image-1947" title="2" src="/nabigatzailea/wp-content/uploads/sites/51/2012/10/21.jpg" alt="" width="578" height="421" /></a></p>
<p>A Coruñako <a href="http://www.agrupacionio.com/agrupacion.html" target="_blank" rel="external nofollow">Agrupación Ío</a>ko <strong>Borja Tosarren </strong>,hitzaldi labur interesgarria. Zientzia fikzioan asmatutako munduak, errealitatean aurkitzen ari garen munduekin konparatzen ditu. Ez dira, batzuk,  hain ezberdinak.</p>
<p>10 minutu besterik ez. Merezi du.</p>
<p><iframe loading="lazy" src="//www.youtube.com/embed/SBtPLzCYnLU" frameborder="0" width="640" height="360"></iframe></p>
<p>Gracias a <strong>Dolores Gómez González</strong>, de la Agrupación Ío, por compartirlo.</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>https://blogs.elcorreo.com/nabigatzailea/2012/10/30/fikziozko-munduak-mundu-errealak/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
	<post_id>930</post_id><comment_status>open</comment_status>	</item>
		<item>
		<title>Estela bitxiak, Saturnoko eraztunetan</title>
		<link>https://blogs.elcorreo.com/nabigatzailea/2012/04/26/estelas-bitxiak-saturnoko-eraztunetan/</link>
		<comments>https://blogs.elcorreo.com/nabigatzailea/2012/04/26/estelas-bitxiak-saturnoko-eraztunetan/#respond</comments>
		<pubDate>Thu, 26 Apr 2012 20:41:28 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Manu Arregi Biziola</dc:creator>
		                		<category><![CDATA[Astrofisika]]></category>
		<post_tag><![CDATA[eraztuna]]></post_tag>
		<post_tag><![CDATA[saturno]]></post_tag>

		<guid isPermaLink="false">http://blogs.elcorreo.com/nabigatzailea/?p=798</guid>
		<description><![CDATA[Oso konplexua da Saturnoko eraztunen sistema, Cassini zundak planeta hori aztertzen daramatzan 8 urtetan ondo erakitsi duen bezala. Eta eraztunen artean, bereziki konplexua da F diturikoa. Voyager zunden irudietan ere garbi ikusten zen eraztun hri berezia zela, uhinak bai zituen eta.  Zergatik da hain bitxia F eraztuna? Hiru ilargi dituelako barnealdean  (Prometeo, S/2004 S4 eta S/2004 S6) eta bi [&#8230;]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<div id="attachment_1570" style="width: 610px" class="wp-caption aligncenter"><a href="/nabigatzailea/wp-content/uploads/sites/51/2012/04/7117_17062_1.jpg" target="_blank"><img aria-describedby="caption-attachment-1570" loading="lazy" class="size-full wp-image-1570  " title="7117_17062_1" src="/nabigatzailea/wp-content/uploads/sites/51/2012/04/7117_17062_1.jpg" alt="" width="600" height="396" /></a><p id="caption-attachment-1570" class="wp-caption-text">Kreditoa: NASA / JPL-Caltech / Space Science Institute</p></div>
<p>Oso konplexua da Saturnoko eraztunen sistema, <a href="http://es.wikipedia.org/wiki/Cassini-Huygens" target="_blank" rel="external nofollow">Cassini</a> zundak planeta hori aztertzen daramatzan 8 urtetan ondo erakitsi duen bezala. Eta eraztunen artean, bereziki konplexua da <a href="http://es.wikipedia.org/wiki/Anillo_F" target="_blank" rel="external nofollow">F</a> diturikoa. Voyager zunden irudietan ere garbi ikusten zen eraztun hri berezia zela, uhinak bai zituen eta.  Zergatik da hain bitxia F eraztuna? Hiru ilargi dituelako barnealdean  (Prometeo, S/2004 S4 eta S/2004 S6) eta bi kanpoaldean (Pandora eta S/2004 S3) .</p>
<p>Argitaratu berri diren irudi batzuetan F eraztuna uste baino konplexuagoa dela nabaritzen da. Estele bitxi batzuk sortzen dira bertan, noizean behin. 2009an aurkitu ziren lehenengo aldiz estela hauek eta, artxiboko irudiak aztertu ondoren,  horrelako 500 inguru agertu dira .</p>
<p>Bideoan dituzue egitura bitxi hauek.</p>
<p><object width="640" height="360" classid="clsid:d27cdb6e-ae6d-11cf-96b8-444553540000" codebase="http://download.macromedia.com/pub/shockwave/cabs/flash/swflash.cab#version=6,0,40,0"><param name="allowFullScreen" value="true" /><param name="allowscriptaccess" value="always" /><param name="src" value="http://www.youtube.com/v/jNm6ExSSitU?version=3&#038;hl=es_ES" /><param name="allowfullscreen" value="true" /><embed width="640" height="360" type="application/x-shockwave-flash" src="//www.youtube.com/v/jNm6ExSSitU?version=3&#038;hl=es_ES" allowFullScreen="true" allowscriptaccess="always" allowfullscreen="true" /></object></p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>https://blogs.elcorreo.com/nabigatzailea/2012/04/26/estelas-bitxiak-saturnoko-eraztunetan/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
	<post_id>798</post_id><comment_status>open</comment_status>	</item>
		<item>
		<title>Gure galaxiaren zentruko zulo beltza</title>
		<link>https://blogs.elcorreo.com/nabigatzailea/2011/12/18/gure-galaxiaren-zentruko-zulo-beltza/</link>
		<comments>https://blogs.elcorreo.com/nabigatzailea/2011/12/18/gure-galaxiaren-zentruko-zulo-beltza/#respond</comments>
		<pubDate>Sun, 18 Dec 2011 16:32:27 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Manu Arregi Biziola</dc:creator>
		                		<category><![CDATA[Astrofisika]]></category>
		<category><![CDATA[Zientzia bideoak]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://blogs.elcorreo.com/nabigatzailea/?p=634</guid>
		<description><![CDATA[Existitzen dira zulo beltzak? Ikusi al dira? Sarri egiten diguten galdera da hau. Gaztetxoenak, batez be, liluratuta daudelako objektu bitxi hauekin. Orain dela gutxi ESOren Paranal behatokiko VLTaren   irudi harrigarri batzuren berri eman bagenuen, beste sorpresa handi batekin gatoz gaurkoan, gure galaxiaren zentroan dagoen zulo beltzaren inguruan dabilen gas masa baten irudiak. Zirkulu borobil batekin markatuta dago gas [&#8230;]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Existitzen dira zulo beltzak? Ikusi al dira? Sarri egiten diguten galdera da hau. Gaztetxoenak, batez be, liluratuta daudelako objektu bitxi hauekin.</p>
<p>Orain dela gutxi <a href="http://es.wikipedia.org/wiki/Observatorio_Paranal" rel="external nofollow" target="_blank">ESOren Paranal behatoki</a>ko <a href="http://es.wikipedia.org/wiki/Very_Large_Telescope" rel="external nofollow" target="_blank">VLT</a>aren   <a href="http://blogs.elcorreo.com/el-navegante/2011/12/09/la-secuencia-de-imagenes-mas-extraordinaria-de-la-historia/" target="_blank">irudi harrigarri batzuren berri eman bagenuen</a>, beste sorpresa handi batekin gatoz gaurkoan, gure galaxiaren zentroan dagoen zulo beltzaren inguruan dabilen gas masa baten irudiak.</p>
<p>Zirkulu borobil batekin markatuta dago gas masa. Irudietan ikusi ahal dugun bezala, oso azkar aldatzen da panorama inguru horretan, Hemen 2002, 2007 eta 2011ko irudiak.</p>
<p style="text-align: center;"><a href="http://www.eso.org/public/archives/images/screen/eso1151c.jpg" target="_blank" rel="external nofollow"><img loading="lazy" class="aligncenter size-full wp-image-1031" title="eso1151c" src="/nabigatzailea/wp-content/uploads/sites/51/2011/12/eso1151c.jpg" alt="" width="600" height="227" /></a></p>
<p>Eta bideoan orain- 45 stik aurrera, urtez urte gauzak nola aldatu diren erakusten da.</p>
<p><object width="640" height="360" classid="clsid:d27cdb6e-ae6d-11cf-96b8-444553540000" codebase="http://download.macromedia.com/pub/shockwave/cabs/flash/swflash.cab#version=6,0,40,0"><param name="allowFullScreen" value="true" /><param name="allowscriptaccess" value="always" /><param name="src" value="http://www.youtube.com/v/XhHUNvEKUY8?version=3&#038;hl=es_ES" /><param name="allowfullscreen" value="true" /><embed width="640" height="360" type="application/x-shockwave-flash" src="//www.youtube.com/v/XhHUNvEKUY8?version=3&#038;hl=es_ES" allowFullScreen="true" allowscriptaccess="always" allowfullscreen="true" /></object></p>
<p>Baina benetan ikusgarria datozen urteetak ikusteko aukera izango duguna da. Zulo beltzak materia hori nola xurgatzen duen ikusiko dugu. Eta, teknikak eta materialak hobeagoak izango direnez, ziur orain baino hobeto ikusteko aukera izango dugula.</p>
<p><object width="640" height="360" classid="clsid:d27cdb6e-ae6d-11cf-96b8-444553540000" codebase="http://download.macromedia.com/pub/shockwave/cabs/flash/swflash.cab#version=6,0,40,0"><param name="allowFullScreen" value="true" /><param name="allowscriptaccess" value="always" /><param name="src" value="http://www.youtube.com/v/LETzJH6ck9k?version=3&#038;hl=es_ES" /><param name="allowfullscreen" value="true" /><embed width="640" height="360" type="application/x-shockwave-flash" src="//www.youtube.com/v/LETzJH6ck9k?version=3&#038;hl=es_ES" allowFullScreen="true" allowscriptaccess="always" allowfullscreen="true" /></object></p>
<p>Amaitu aurretik zulo beltza zer den ulertzeko, azalpen txiki bat. Nahiko azalekoa, baina ideia bat egiteko nahikoa. Lurretik gorputz batek alde egiteko 11 km/s abiadura lortu behar du. Bestela, berriz dator bueltan. Objektu batek zenbat eta masa gehiago izan, gehiego kostatzen da gorputz horretatik alde egitea. Jupiterretik alde egiteko, adibidez, 14 km/sko abiadura behar da. Zenbat eta masa gehiago eduki eta zenbat eta pilatuago egon hau, alde egiteko behar den abiadura handituz doa. Horrela gorputz batek nahiko masa badu eta masa hori nahiko pilatuta badago. ezin izango du ezerk handik alde egin, alde egiteko abiadura argiaren abiadura baino handiagoa delako (300 000 km/s). Guztiz beltza izango da gorputz hori, argiak ere ezin duelako handik irten.</p>
<p>Nola dakigu, orduan, zulo beltza dela? Ibguruan dabizten izarren mugimendua aztertuz, erdiko gorputzak zein masa duen kalkulatu daitekelako. Zientziaren poderioa da.</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>https://blogs.elcorreo.com/nabigatzailea/2011/12/18/gure-galaxiaren-zentruko-zulo-beltza/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
	<post_id>634</post_id><comment_status>open</comment_status>	</item>
		<item>
		<title>Inoiz lortutako astronomia irudi onenak</title>
		<link>https://blogs.elcorreo.com/nabigatzailea/2011/12/15/inoiz-lortutako-astronomia-irudi-onenak/</link>
		<comments>https://blogs.elcorreo.com/nabigatzailea/2011/12/15/inoiz-lortutako-astronomia-irudi-onenak/#respond</comments>
		<pubDate>Thu, 15 Dec 2011 19:03:58 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Manu Arregi Biziola</dc:creator>
		                		<category><![CDATA[Astrofisika]]></category>
		<category><![CDATA[Astronomia argazkiak]]></category>
		<post_tag><![CDATA[ESO]]></post_tag>
		<post_tag><![CDATA[Izar bikoitza]]></post_tag>
		<post_tag><![CDATA[SS Leporis]]></post_tag>
		<post_tag><![CDATA[VTL]]></post_tag>

		<guid isPermaLink="false">http://blogs.elcorreo.com/nabigatzailea/?p=630</guid>
		<description><![CDATA[Argitaratu berri da orain inoiz lortu den irudi sekuentzia harrigarriena. Sekuentziaren inguruko informazioa Astronomy &#038; Astrophysics-en argitaratu den artikulu batean duzue. ESOko Paranal behatokian dauden VLTko lau teleskopioen lan bateratuaren emaitza da sekuentzia. Lau teleskopioak batera egiten dute lan eta emaitza 130 metroko teleskopio baten baliokidea da. Hubble espazioko teleskopioak baino 50 aldiz erresoluzio hobeagoa duela [&#8230;]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Argitaratu berri da orain inoiz lortu den irudi sekuentzia harrigarriena. Sekuentziaren inguruko informazioa <a href="http://www.eso.org/public/archives/releases/sciencepapers/eso1148/eso1148.pdf" target="_blank" rel="external nofollow">Astronomy &#038; Astrophysics</a>-en argitaratu den artikulu batean duzue. <a href="http://es.wikipedia.org/wiki/Observatorio_Paranal" target="_blank" rel="external nofollow">ESOko Paranal behatokian</a> dauden <a href="http://es.wikipedia.org/wiki/Very_Large_Telescope" target="_blank" rel="external nofollow">VLT</a>ko lau teleskopioen lan bateratuaren emaitza da sekuentzia. Lau teleskopioak batera egiten dute lan eta emaitza 130 metroko teleskopio baten baliokidea da. Hubble espazioko teleskopioak baino 50 aldiz erresoluzio hobeagoa duela esaten dute.</p>
<p>Irudietan agertzen den objektua <a href="http://es.wikipedia.org/wiki/SS_Leporis" target="_blank" rel="external nofollow">SS Leporis</a> izeneko <a href="http://es.wikipedia.org/wiki/Estrella_variable" target="_blank" rel="external nofollow">izar aldakorra</a> da, <a href="http://simbad.u-strasbg.fr/simbad/sim-id?protocol=html&#038;Ident=17+lep&#038;NbIdent=1&#038;Radius=2&#038;Radius.unit=arcmin&#038;submit=submit+id" target="_blank" rel="external nofollow">17 Leporis</a> izenarekin ere ezagutzen dena. Bikoitza da izar hau eta begibistaz ikusteko moduko distira du, 5. magnitudekoa delako. <a href="http://es.wikipedia.org/wiki/Lepus_(constelaci%C3%B3n)" target="_blank" rel="external nofollow">Lepus</a> konstelazioan aurkitzen da,  <a href="http://es.wikipedia.org/wiki/Ori%C3%B3n_(constelaci%C3%B3n)" target="_blank" rel="external nofollow">Orion</a> konstelazio ezagunaren azpian.</p>
<p style="text-align: center;"><a href="/nabigatzailea/wp-content/uploads/sites/51/2011/12/Eridanus-Ori-Lepus.jpg" target="_blank"><img loading="lazy" class="aligncenter size-full wp-image-1010" title="Eridanus-Ori-Lepus-1024x746" src="/nabigatzailea/wp-content/uploads/sites/51/2011/12/Eridanus-Ori-Lepus.jpg" alt="" width="614" height="448" /></a></p>
<p>hemen duzue Lepus. 17 Leporis goialdean, ezkerraldera dago.</p>
<p style="text-align: center;"><a href="/nabigatzailea/wp-content/uploads/sites/51/2011/12/Lepus.jpg" target="_blank"><img loading="lazy" class="aligncenter size-full wp-image-1011" title="Lepus" src="/nabigatzailea/wp-content/uploads/sites/51/2011/12/Lepus.jpg" alt="" width="620" height="580" /></a></p>
<p>1070 argi urtetara dagoen izar bikoitza da SS Leporis . Izar zuria bat, erraldoi gorria bestea. Hain gertu daude bata bestetik (Lurretik Eguzkira dagoen distantzia baino gutxiago dago heren artean), <strong>izar zuriak erraldoi gorriaren materia xurgatzen ari dela. </strong>Izar zuria aldatu egin du horrek eta urdin ikusten da orain. Orbitaren periodoa 260 egunekoa da.</p>
<p>Hau guztia da sekuentziak erakusten duena. Izar biak, bakoitzaren kolorea, orbitaren periodoa eta, harrigarriena, <strong>materia xurgaketa</strong>. Liburuetako irudietan izar batzuk beste batzuren masa xurgatzen zutela ikusten genuenean, ezin imaginatu hori errealitatean ikusteko gai izango ginela. Orain urtebete ateratako sekuentzia da eta bi hilabete inguru dago lehenengo iruditik azkenekora.</p>
<p style="text-align: center;"><a href="http://www.eso.org/public/archives/images/screen/eso1148a.jpg" target="_blank" rel="external nofollow"><img loading="lazy" class="aligncenter size-full wp-image-1012" title="eso1148a" src="/nabigatzailea/wp-content/uploads/sites/51/2011/12/eso1148a.jpg" alt="" width="600" height="277" /></a></p>
<p>Hemen duzue sekuentzia, bideoan.</p>
<p><object width="640" height="360" classid="clsid:d27cdb6e-ae6d-11cf-96b8-444553540000" codebase="http://download.macromedia.com/pub/shockwave/cabs/flash/swflash.cab#version=6,0,40,0"><param name="allowFullScreen" value="true" /><param name="allowscriptaccess" value="always" /><param name="src" value="http://www.youtube.com/v/srBHiCcDXsA?version=3&#038;hl=es_ES" /><param name="allowfullscreen" value="true" /><embed width="640" height="360" type="application/x-shockwave-flash" src="//www.youtube.com/v/srBHiCcDXsA?version=3&#038;hl=es_ES" allowFullScreen="true" allowscriptaccess="always" allowfullscreen="true" /></object></p>
<p>Amaitzeko,  ESOren beste bideoa, SS Leporisen posizioa erakusten duena.</p>
<p><object width="640" height="360" classid="clsid:d27cdb6e-ae6d-11cf-96b8-444553540000" codebase="http://download.macromedia.com/pub/shockwave/cabs/flash/swflash.cab#version=6,0,40,0"><param name="allowFullScreen" value="true" /><param name="allowscriptaccess" value="always" /><param name="src" value="http://www.youtube.com/v/q2sMZyAGLZY?version=3&#038;hl=es_ES" /><param name="allowfullscreen" value="true" /><embed width="640" height="360" type="application/x-shockwave-flash" src="//www.youtube.com/v/q2sMZyAGLZY?version=3&#038;hl=es_ES" allowFullScreen="true" allowscriptaccess="always" allowfullscreen="true" /></object></p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>https://blogs.elcorreo.com/nabigatzailea/2011/12/15/inoiz-lortutako-astronomia-irudi-onenak/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
	<post_id>630</post_id><comment_status>open</comment_status>	</item>
		<item>
		<title>Nola aurkitu zuten materia iluna</title>
		<link>https://blogs.elcorreo.com/nabigatzailea/2011/11/16/nola-aurkitu-zuten-materia-iluna/</link>
		<comments>https://blogs.elcorreo.com/nabigatzailea/2011/11/16/nola-aurkitu-zuten-materia-iluna/#respond</comments>
		<pubDate>Wed, 16 Nov 2011 18:49:10 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Manu Arregi Biziola</dc:creator>
		                		<category><![CDATA[Astrofisika]]></category>
		<category><![CDATA[Zientzia bideoak]]></category>
		<post_tag><![CDATA[energia iluna]]></post_tag>
		<post_tag><![CDATA[materia iluna]]></post_tag>

		<guid isPermaLink="false">http://blogs.elcorreo.com/nabigatzailea/?p=586</guid>
		<description><![CDATA[Dibulgazio bideo on bat gaurko, premiado en el CPANek antolatzen duen II leihaketan saritua izan dena. Javier Diez Botet da bere egilea. Momentu interesgarria baina bitxia da Unibertsoaren ezagutzeren bidean bizi duguna. Ikusten duguna Unibertsoaren %4a besterik ez dela dirudi. Ikusten dugunaz gain materia iluna (22%) eta  energia iluna (74%) dago . Guzti honen inguruan hitzegiten du Javier Diez Botetek 5 [&#8230;]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><a href="/nabigatzailea/wp-content/uploads/sites/51/2011/11/DarkMatterPie.jpg"><img loading="lazy" class="alignright size-medium wp-image-922" title="DarkMatterPie" src="/nabigatzailea/wp-content/uploads/sites/51/2011/11/DarkMatterPie.jpg" alt="" width="300" height="143" /></a>Dibulgazio bideo on bat gaurko, premiado en el <a href="http://www.i-cpan.es/concurso2/" target="_blank" rel="external nofollow">CPANek antolatzen duen II leihaketan</a> saritua izan dena. Javier Diez Botet da bere egilea.</p>
<p>Momentu interesgarria baina bitxia da Unibertsoaren ezagutzeren bidean bizi duguna. Ikusten duguna Unibertsoaren %4a besterik ez dela dirudi. Ikusten dugunaz gain <a href="http://es.wikipedia.org/wiki/Materia_oscura" target="_blank" rel="external nofollow">materia iluna</a> (22%) eta  <a href="http://es.wikipedia.org/wiki/Energ%C3%ADa_oscura" target="_blank" rel="external nofollow">energia iluna</a> (74%) dago . Guzti honen inguruan hitzegiten du Javier Diez Botetek 5 minutuko bideo honetan.</p>
<p><iframe loading="lazy" src="//www.youtube.com/embed/1CHzu-YJuUM" frameborder="0" width="640" height="360"></iframe></p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>https://blogs.elcorreo.com/nabigatzailea/2011/11/16/nola-aurkitu-zuten-materia-iluna/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
	<post_id>586</post_id><comment_status>open</comment_status>	</item>
		<item>
		<title>Luzatzen diren fotoiak: bideoak</title>
		<link>https://blogs.elcorreo.com/nabigatzailea/2011/10/10/luzatzen-diren-fotoiak-bideoak/</link>
		<comments>https://blogs.elcorreo.com/nabigatzailea/2011/10/10/luzatzen-diren-fotoiak-bideoak/#respond</comments>
		<pubDate>Mon, 10 Oct 2011 14:18:55 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Manu Arregi Biziola</dc:creator>
		                		<category><![CDATA[Astrofisika]]></category>
		<category><![CDATA[Astronomia orokorra]]></category>
		<category><![CDATA[Hezkuntza]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://blogs.elcorreo.com/nabigatzailea/?p=528</guid>
		<description><![CDATA[Aurreko asteko sarrera bati Unibertsoaren zabalkuntza: luzatzen diren fotoiak, jarraipena emanez eta sarrera horrek Amazingseko publikazioan izan dituen komentarioen arira, erlazionatutako zenbait bideo eta komentario bat. Lehenengo bideoan Unibertsoa zabaltzen doian heinean fotoiak nola &#8220;luzatzen&#8221; diren erakusten duen bideo bat. Konturatu nola, Unibertsoa puzten doan heinean handitzen den fotoien uhin luzeera. Hemen bideo bera, hiru iruditan [&#8230;]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Aurreko asteko sarrera bati <a href="http://blogs.elcorreo.com/nabigatzailea/2011/10/05/unibertsoaren-zabalkuntza-luzatzen-diren-fotoiak/" target="_blank">Unibertsoaren zabalkuntza: luzatzen diren fotoiak</a>, jarraipena emanez eta sarrera horrek <a href="http://amazings.es/2011/10/05/la-expansion-del-universo-fotones-que-se-estiran/" target="_blank" rel="external nofollow">Amazings</a>eko publikazioan izan dituen komentarioen arira, erlazionatutako zenbait bideo eta komentario bat.</p>
<p>Lehenengo bideoan Unibertsoa zabaltzen doian heinean fotoiak nola &#8220;luzatzen&#8221; diren erakusten duen bideo bat. Konturatu nola, Unibertsoa puzten doan heinean handitzen den fotoien uhin luzeera.</p>
<p><object width="640" height="480" classid="clsid:d27cdb6e-ae6d-11cf-96b8-444553540000" codebase="http://download.macromedia.com/pub/shockwave/cabs/flash/swflash.cab#version=6,0,40,0"><param name="allowFullScreen" value="true" /><param name="allowscriptaccess" value="always" /><param name="src" value="http://www.youtube.com/v/8vk59SoZ_vE?version=3&#038;hl=es_ES" /><param name="allowfullscreen" value="true" /><embed width="640" height="480" type="application/x-shockwave-flash" src="//www.youtube.com/v/8vk59SoZ_vE?version=3&#038;hl=es_ES" allowFullScreen="true" allowscriptaccess="always" allowfullscreen="true" /></object></p>
<p>Hemen bideo bera, hiru iruditan laburtuta.</p>
<p><img loading="lazy" class="aligncenter size-full wp-image-711" title="1" src="/nabigatzailea/wp-content/uploads/sites/51/2011/10/14.jpg" alt="" width="640" height="360" /></p>
<p><img loading="lazy" class="aligncenter size-full wp-image-712" title="2" src="/nabigatzailea/wp-content/uploads/sites/51/2011/10/21.jpg" alt="" width="640" height="360" /></p>
<p><img loading="lazy" class="aligncenter size-full wp-image-713" title="3" src="/nabigatzailea/wp-content/uploads/sites/51/2011/10/31.jpg" alt="" width="640" height="360" /></p>
<p>Bigarren bideoan, zer gertatu den fondoko erradiazioarekin ikusten da. Eta fondo hori &#8220;ikusteko&#8221; era erraz bat erakusten digu. Hala ere, telebista digitalarekin ezin da egin.</p>
<p><object width="640" height="480" classid="clsid:d27cdb6e-ae6d-11cf-96b8-444553540000" codebase="http://download.macromedia.com/pub/shockwave/cabs/flash/swflash.cab#version=6,0,40,0"><param name="allowFullScreen" value="true" /><param name="allowscriptaccess" value="always" /><param name="src" value="http://www.youtube.com/v/b4jJm7jiin8?version=3&#038;hl=es_ES" /><param name="allowfullscreen" value="true" /><embed width="640" height="480" type="application/x-shockwave-flash" src="//www.youtube.com/v/b4jJm7jiin8?version=3&#038;hl=es_ES" allowFullScreen="true" allowscriptaccess="always" allowfullscreen="true" /></object></p>
<p>Hirugarren bideoak Unibertsoaren zabalkuntza nola gertatzen den ulertzeko eredu bat planteatzen digu. nahiko erraz egin dezakegun. Azaltzen zuen Juan Tomék ere esperientzia hau gomendatu genuen bere tailerrean: en el <a href="http://www.apea.es/taller/universo_en_expansion.pdf" target="_blank" rel="external nofollow">gomendatu genuen bere tailerrean</a>. Bi transparentzia dira. berdinak, baina bata bestea baino handipen handiagorekin. Puntu berak transparentziatan. Handipenak Unibertsoaren zabalkuntza simulatzen du.</p>
<p>Transparentziako puntu bakoitza galaxia bat da. Denbora igaro da trnasparentzia batetik bestera eta espazioa hanitu egin da. puntu horietako bat aukeratu eta transparentzia bata bestearen gainean ipintzen dugu, aukeratutako puntua bata bestearen gainean ipiniz.Emaitzak puntu (galaxia) horretatik zabalkuntza nola ikusten den erakusten digu. baina orain gauza bera baina beste puntu batekin egiten badugu, berak ere gauza bera ikusten duela nabaritzen da. Galaxia guztiak urrutiratzen ikusten ditu, zenbat eta urrutiago egon, azkarrago</p>
<p>&nbsp;</p>
<p><object width="640" height="480" classid="clsid:d27cdb6e-ae6d-11cf-96b8-444553540000" codebase="http://download.macromedia.com/pub/shockwave/cabs/flash/swflash.cab#version=6,0,40,0"><param name="allowFullScreen" value="true" /><param name="allowscriptaccess" value="always" /><param name="src" value="http://www.youtube.com/v/hDxrAcdfm4I?version=3&#038;hl=es_ES" /><param name="allowfullscreen" value="true" /><embed width="640" height="480" type="application/x-shockwave-flash" src="//www.youtube.com/v/hDxrAcdfm4I?version=3&#038;hl=es_ES" allowFullScreen="true" allowscriptaccess="always" allowfullscreen="true" /></object></p>
<p>Komentario bat amaitzeko. Oso garbi desberdintzen dute kosmologoek redshift kosmologikoa eta Dopplerren artean. Bi gauza desberdin dira eta horrela agertzen da wikipedian ere:  <a href="http://es.wikipedia.org/wiki/Corrimiento_al_rojo" target="_blank" rel="external nofollow">corrimiento al rojo</a>. Gauza desberdinak dira eta absurdua da kosmologikua Dopplerrekin azaltzen saiatzea. Egia da oso urruti ez bagoaz emaitzak bat datozela. Baina emaitza zuzenak ematen dituen oker dagoen eredu baten aurrean gaude. Zertarako erabili beste bat dugunean zuzena eta emaitza zuzenak ematen dituena, kasu guztietarako gainera?</p>
<p>Hau da, ez du zentzurik dibulgazioan Doppler erabiltzea kosmologoek erabiltzen ez dutenean&#8230;planteamendu okerra delako.</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>https://blogs.elcorreo.com/nabigatzailea/2011/10/10/luzatzen-diren-fotoiak-bideoak/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
	<post_id>528</post_id><comment_status>open</comment_status>	</item>
		<item>
		<title>1054ko supernova Terueleko eskutuan?</title>
		<link>https://blogs.elcorreo.com/nabigatzailea/2010/11/09/1054ko-supernova-terueleko-eskutuan/</link>
		<comments>https://blogs.elcorreo.com/nabigatzailea/2010/11/09/1054ko-supernova-terueleko-eskutuan/#respond</comments>
		<pubDate>Tue, 09 Nov 2010 16:25:00 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Manu Arregi Biziola</dc:creator>
		                		<category><![CDATA[Arkeoastronomia]]></category>
		<category><![CDATA[Astrofisika]]></category>
		<category><![CDATA[Mitologia]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://blogs.elcorreo.com/nabigatzailea/?p=254</guid>
		<description><![CDATA[Barkatu eragozpenak, baina ezin izango dut sarrera hau euskeratu. Las estrellas viven siempre en delicado equilibrio. La gravedad tiende a hacer que la estrella se colapse sobre si misma pero la presión interior, fruto de las reacciones nucleares, lo evitan. Simplificándolo mucho, vale. Pero llega un momento en que el combustible nuclear se agota. No [&#8230;]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Barkatu eragozpenak, baina ezin izango dut sarrera hau euskeratu.</p>
<p><IMG id=img_1 class=imgdcha src="/nabigatzailea/wp-content/uploads/sites/51">Las estrellas viven siempre en delicado equilibrio. La gravedad tiende a hacer que la estrella se colapse sobre si misma pero la presión interior, fruto de las reacciones nucleares, lo evitan. Simplificándolo mucho, vale. Pero llega un momento en que el combustible nuclear se agota. No queda ya suficiente hidrógeno que convertir en helio y la estrella se vuelve inestable. El devenir de ese astro vendrá fijado por su masa total, que en el caso de las estrellas más masivas, es una explosión sin par: la supernova.</p>
<p>Cosas del azar, desde la invención del telescopio no ha tenido lugar ninguna explosión de supernova suficientemente cercana como para ser visible sin dificultad a simple vista. Pero, a lo largo de la historia, tenemos constancia de que ha sucedido varias veces.</p>
<p>Una de las más espectaculares de las que se tiene constancia sucedió el 1054 y es conocida como <A id=link_0 title=http://es.wikipedia.org/wiki/SN_1054 href="http://es.wikipedia.org/wiki/SN_1054">SN1054</A>. Tanto astrónomos chinos como árabes observaron aquel acontecimiento. Aquella &#8220;nueva estrella&#8221; fue visible a simple vista durante casi dos años e incluso a lo largo de 23 días, se pudo ver a la luz del día. También hay quien apunta a que los <A id=link_0 title=http://es.wikipedia.org/wiki/Anasazi href="http://es.wikipedia.org/wiki/Anasazi">anazasi</A> americanos pudieron dejar constancia del acontecimiento.  <DIV><br />
</DIV> <DIV>Todo parece apuntara que los restos de aquella explosión son la nebulosa que lleva el numero uno en el celebre <A id=link_1 title=http://es.wikipedia.org/wiki/Cat%C3%A1logo_Messier href="http://es.wikipedia.org/wiki/Cat%C3%A1logo_Messier">catálogo de Messier</A> y que se conoce también como <A id=link_2 title=http://es.wikipedia.org/wiki/Nebulosa_del_Cangrejo href="http://es.wikipedia.org/wiki/Nebulosa_del_Cangrejo">nebulosa del Cangrejo</A> y está en la <A id=link_1 title=http://es.wikipedia.org/wiki/Tauro_(constelaci%C3%B3n) href="http://es.wikipedia.org/wiki/Tauro_(constelaci%C3%B3n)">constelación Tauro</A>. En la imagen la constelación de Tauro. La nebulosa del Cangrejo está en recuadro azul, junto al cuerno inferior.</p>
<p><IMG id=img_0 class=imgcen src="/nabigatzailea/wp-content/uploads/sites/51"></p>
<p><STRONG>El escudo de Teruel</STRONG></p>
<p><IMG id=img_0 class=imgdcha src="//blogs.elcorreo.com/blogfiles/el-navegante/373px-Escudo_de_Teruel.svg.png"></p>
<p>Teruel tiene un curioso símbolo en su escudo. Se trata de un toro con una estrella. Pero antes de fijarnos es eso, echemos un vistazo a la historia.</p>
<p>La zona sobre la que se asienta la actual ciudad de Teruel estuvo ya poblada de antiguo. Algunas fuentes dicen que los celtiberos llamaban al lugar <STRONG>Turboleta. </STRONG>Otras fuentes apuntan a <STRONG>Turba.</STRONG> En el siglo VIII cayó en manos musulmanas y pasó a llamarse <STRONG>Tirwal</STRONG>, hasta que en 1171 en que <A id=link_1 title=http://es.wikipedia.org/wiki/Alfonso_II_de_Arag%C3%B3n href="http://es.wikipedia.org/wiki/Alfonso_II_de_Arag%C3%B3n">Alfonso II de Aragón</A> se hizo con ella, recibiendo <A id=link_0 title=http://es.wikipedia.org/wiki/Fuero href="http://es.wikipedia.org/wiki/Fuero">fueros</A> propios en 1177. Curiosamente, el <STRONG>rio Turia</STRONG> atraviesa la ciudad. Algunos apuntan a que la palabra Toro parece estar en la raíz en todos los casos, aunque los expertos no terminan de ponerse de acuerdo.</p>
<p>Todo apunta a que la posible asociación del toro con la zona viene de antiguo. En la página <A id=link_1 title=http://www.terueltirwal.es/teruel/historia_teruel.html href="http://www.terueltirwal.es/teruel/historia_teruel.html">terueltirwal</A> nos hablan de la existencia, en la época celtíbera prerromana, de un santuario cercano a la actual Teruel, en <A id=link_2 title=http://www.panoramio.com/photo/9663101 href="http://www.panoramio.com/photo/9663101">Peñalba de Villastar</A>. Según nos cuentan en la <A id=link_3 title=http://www.terueltirwal.es/teruel/historia_teruel.html href="http://www.terueltirwal.es/teruel/historia_teruel.html">citada página</A>:</p>
<p> <BLOCKQUOTE>&#8220;<EM>Turba o Teruel es la ciudad del toro. Turia es el río del toro y los turboletas o turos son los adoradores del toro que acudían al santuario, muy cerca del actual Teruel, de a rendir culto a uno de los dioses más prestigiosos de los celtíberosen la época prerromana: el dios Luna</EM>&#8220;</BLOCKQUOTE></p>
<p>Cuenta una leyenda que Alfonso II decidió levantar la ciudad de Teruel en el lugar donde fue visto un Toro con los cuernos ardiendo. Ese supuesto lugar es actualmente <A id=link_2 title=http://farm4.static.flickr.com/3342/3480117833_f11e136b63.jpg href="http://farm4.static.flickr.com/3342/3480117833_f11e136b63.jpg">plaza del Torico</A>, presidida actualmente por un toro situado en lo alto de una columna. Pero esa es solo una de las leyendas. <A id=link_0 title=http://es.wikipedia.org/wiki/Teruel#Or.C3.ADgenes href="http://es.wikipedia.org/wiki/Teruel#Or.C3.ADgenes">Según cuenta wikipedia</A>:</p>
<p> <BLOCKQUOTE>&#8220;<EM>&#8230; para fundar la nueva ciudad, los sabios y las gentes principales de villa se reunieron y buscaron diversas señales y presagios, encontrando favorable el que un toro mugiera desde un alto (que se correspondería con la plaza principal actual, la del torico) y que sobre el toro brillara una estrella. De este encuentro toma según algunos autores nombre la ciudad, ya que provendría de juntar en una palabra el vocablo &#8220;toro&#8221; y el nombre de la estrella, &#8220;Actuel&#8221;, formando de este modo la palabra &#8220;Toroel&#8221;, y después &#8220;Toruel&#8221;. De este fortuito encuentro procedería también el símbolo del toro y de la estrella, que se puede observar tanto en la bandera como en el escudo de la ciudad&#8230;</EM>&#8220;</BLOCKQUOTE></p>
<p>Y otra versión que hemos encontrado <A id=link_0 title=http://www.nogueranaturalmente.com/2010/05/remodelacion-del-monumento-al.html href="http://www.nogueranaturalmente.com/2010/05/remodelacion-del-monumento-al.html">aquí</A>:</p>
<p> <BLOCKQUOTE>&#8220;<EM>El toro con la estrella sobre la frente representa a Teruel, que adoptó este símbolo basándose en la fundación de la ciudad el año 1171: Sancho Sánchez, adalid del rey Alfonso II, soñó con un toro sobre el cual brillaba una estrella y ese día encontraron un toro sobre cuya frente brillaba una estrella mágica, Actuel, que se podía ver incluso durante el día. Sobre esa loma es erigida la ciudad de Teruel, cuyo nombre es tradición que se forma con las dos palabras toro (tor) y Actuel (uel).</EM>&#8220;</BLOCKQUOTE></p>
<p>Esta última versión no sabemos si es fidedigna o una transformación moderna de la leyenda. En cualquier caso, en 1171, cuando se funda Teruel, habían pasado 117 años desde la supernova de 1054 en la cabeza de Tauro. Las gentes, en aquellos tiempos, conocían bien el cielo, pues no había ningún tipo de contaminación lumínica. Y Tauro es una constelación conocida de antiguo, de las fácilmente reconocibles. A los habitantes de aquellas tierras, les tuvo que impactar la aparición de una nueva estrella en la constelación de un animal al que daban importancia en la zona. Y hablan de una estrella sobre la cabeza del Toro. </DIV> <DIV><br />
</DIV> <DIV>Visto el escudo, leídas las leyendas y teniendo lugar la fundación de Teruel 100 años después de la explosión de la supernova, nos hace calificar de bastante posible que lo que se representa en el escudo de Teruel sea la SN1054. Sin poder asegurarlo, por supuesto.</p>
<p>Para terminar, una foto del monumento al nacimiento del río Tajo. Este río, que desemboca en Portugal, nace en la localidad turolense de <A id=link_1 title=http://maps.google.es/maps?q=Fr%C3%ADas+de+Albarrac%C3%ADn&#038;um=1&#038;ie=UTF-8&#038;hq=&#038;hnear=Fr%C3%ADas+de+Albarrac%C3%ADn&#038;gl=es&#038;ei=6l7ZTMvOKdCfOp6-oO8I&#038;sa=X&#038;oi=geocode_result&#038;ct=image&#038;resnum=1&#038;ved=0CBsQ8gEwAA href="http://maps.google.es/maps?q=Fr%C3%ADas+de+Albarrac%C3%ADn&#038;um=1&#038;ie=UTF-8&#038;hq=&#038;hnear=Fr%C3%ADas+de+Albarrac%C3%ADn&#038;gl=es&#038;ei=6l7ZTMvOKdCfOp6-oO8I&#038;sa=X&#038;oi=geocode_result&#038;ct=image&#038;resnum=1&#038;ved=0CBsQ8gEwAA">Frías de Albarracín</A>. Allí hay un monumento al nacimiento del río, en el que están representados tres símbolos que representan a las tres primeras provincias que atraviesa el Tajo: Teruel (el torico), Cuenca (el cáliz) y Guadalajara (el caballero). Ha sido <A id=link_2 title=http://www.nogueranaturalmente.com/2010/05/remodelacion-del-monumento-al.html href="http://www.nogueranaturalmente.com/2010/05/remodelacion-del-monumento-al.html">recientemente restaurado</A> y este es su actual aspecto:</p>
<p><IMG id=img_0 class=imgcen src="/nabigatzailea/wp-content/uploads/sites/51"></p>
<p>Aquí el detalle del Toro que representa a Teruel, con su estrella sobre la cabeza. ¿Estamos ante una representación de la supernova de Tauro en 1054? </p>
<p><IMG id=img_1 class=imgcen src="/nabigatzailea/wp-content/uploads/sites/51"></p>
<p>Agradecer a Juan Antonio Paez que, en la lista de correo <A id=link_0 title=http://es.groups.yahoo.com/group/AstronomiaVisual/ href="http://es.groups.yahoo.com/group/AstronomiaVisual/">Astronomia Visual</A>, hablo de este tema, que desconocía.</DIV></p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>https://blogs.elcorreo.com/nabigatzailea/2010/11/09/1054ko-supernova-terueleko-eskutuan/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
	<post_id>254</post_id><comment_status>open</comment_status>	</item>
		<item>
		<title>Bizitza estralurtarraren aztarnen aurkikuntza, gertuago</title>
		<link>https://blogs.elcorreo.com/nabigatzailea/2010/09/08/bizitza-estralurtarraren-aztarnen-aurkikuntza-gertuago/</link>
		<comments>https://blogs.elcorreo.com/nabigatzailea/2010/09/08/bizitza-estralurtarraren-aztarnen-aurkikuntza-gertuago/#respond</comments>
		<pubDate>Wed, 08 Sep 2010 08:42:00 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Manu Arregi Biziola</dc:creator>
		                		<category><![CDATA[Astrofisika]]></category>
		<post_tag><![CDATA[bizitza estralurtarra]]></post_tag>

		<guid isPermaLink="false">http://blogs.elcorreo.com/nabigatzailea/?p=212</guid>
		<description><![CDATA[Denok ezagutzen duzue bizitza estralurtarraren bilaketan lanean dabilen SETI proiektuaz. Urte mordoskatxo bat dihardu horretan. Zerua miatzen ari gara zibilizazio estralurtar hipotetiko baten irrati emisioak detektatu nahian. Luzaro miatzen ibili arren, ez da oraingoz ezer aurkitu. Eta batek baino gehiagok dio hori ez dela bidea. Dena den, azkeneko urtetan beste bide bat zabaltzen ari da, [&#8230;]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><IMG id="img_0" class="imgdcha" src="/nabigatzailea/wp-content/uploads/sites/51">Denok ezagutzen duzue bizitza estralurtarraren bilaketan lanean dabilen <A id="link_0" title="http://seti.astroseti.org/setiathome/" href="http://seti.astroseti.org/setiathome/">SETI</a> proiektuaz. Urte mordoskatxo bat dihardu horretan. Zerua miatzen ari gara zibilizazio estralurtar hipotetiko baten irrati emisioak detektatu nahian. Luzaro miatzen ibili arren, ez da oraingoz ezer aurkitu. Eta batek baino gehiagok dio hori ez dela bidea. </p>
<p>Dena den, azkeneko urtetan beste bide bat zabaltzen ari da, agian inoiz imajinatu dugun baino urrutiago eramango gaituena. Aurkitzen ari garen exoplaneten atmosferak aztertzea da helburua, bizitzarekin loturiko aztarna kimikoen bila. </p>
<p>Pauso ikaragarria izan daiteke. Bide honetatik ez da beharrezkoa bizitza estralurtarra inteligentea eta teknologikoa izatea, ohiko SETIren bidetik bezala. Edozein motatako bizitzak, planetan nahiko zabalduta badago, honen atmosfera aldatzen du eta hori izango da bidea hemendik urte batzuetara bizitza estralurtarra aurkitzera eramango gaituena&#8230;balego, noski. </p>
<p> Noiz gertatuko da hori? 1995ean aurkitu zen lehen exoplaneta eta, ordutik, kopuruak ikaragarri gora egin du. NASAk kontagailu bitxi bat du web orri batean. Kontagailu horrek zenbat exoplaneta aurkitu diren adierazten du. <A id="link_0" title="http://planetquest.jpl.nasa.gov/" href="http://planetquest.jpl.nasa.gov/">Hemen duzue</a>. Posible da, baita, kontagailu hori gure idazmahaian jartzea. 490 exoplaneta aurkitu ditugu momentu honetan. Eta kopurua igotzen jarraitzen du. Guztiak, zoritxarrez, Lurra baino dexente handiagoak. Baina, teknikak hobetu ahala, gero eta planeta txikiagoak aurkitzeko gai gara. Eta, ondoren, planeta hauen atmosferak aztertzen hasiko gara. Luze joko du honek. Ea hori ikusteko nahikoa bizi garen. </p>
<p> Nondik norakoak, <A id="link_1" title="http://www.iac.es/gabinete/iacnoticias/2-99/garentre.htm" href="http://www.iac.es/gabinete/iacnoticias/2-99/garentre.htm">Garik Israelian</a> espektroskopistak azaltzen dizkigu, hainbeste gustatzen zaizkigun TEDen hitzaldi horietako batean. Ez da beste batzuetan bezain atsegina eta astuna egiten da momentu batzuetan. Baina 15 minutu besterik ez dira eta pena merezi du. Gaztelaniaz ikusi ahal izateko, View Subtitles-en klikatu eta spanish aukeratu.</p>
<div>
<div align="center"> <object style="border-style: initial; border-color: initial; border-style: initial; border-color: initial; border-style: initial; border-color: initial; border-style: initial; border-color: initial; border-top-width: 0px; border-right-width: 0px; border-bottom-width: 0px; border-left-width: 0px; border-style: initial; border-color: initial; background-image: none; background-attachment: initial; background-origin: initial; background-clip: initial; background-color: initial; margin-top: 0px; margin-right: 0px; margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; background-position: initial initial; background-repeat: initial initial; " width="446" height="326"><param  name="movie" value="http://video.ted.com/assets/player/swf/EmbedPlayer.swf"></param><param  name="allowFullScreen" value="true"></param><param  name="allowScriptAccess" value="always"></param><param  name="wmode" value="transparent"></param><param  name="bgColor" value="#ffffff"></param><param  name="flashvars" value="vu=http://video.ted.com/talks/dynamic/GarikIsraelian_2009G-medium.flv&#038;su=http://images.ted.com/images/ted/tedindex/embed-posters/GarikIsraelian-2009G.embed_thumbnail.jpg&#038;vw=432&#038;vh=240&#038;ap=0&#038;ti=648&#038;introDuration=15330&#038;adDuration=4000&#038;postAdDuration=830&#038;adKeys=talk=garik_israelian_what_s_inside_a_star;year=2009;theme=speaking_at_tedglobal2009;theme=peering_into_space;theme=to_boldly_go;event=TEDGlobal+2009;&#038;preAdTag=tconf.ted/embed;tile=1;sz=512x288;"></param><embed  src="//video.ted.com/assets/player/swf/EmbedPlayer.swf" pluginspace="http://www.macromedia.com/go/getflashplayer" type="application/x-shockwave-flash" wmode="transparent" bgcolor="#ffffff" width="446" height="326" allowfullscreen="true" allowscriptaccess="always" flashvars="vu=http://video.ted.com/talks/dynamic/GarikIsraelian_2009G-medium.flv&#038;su=http://images.ted.com/images/ted/tedindex/embed-posters/GarikIsraelian-2009G.embed_thumbnail.jpg&#038;vw=432&#038;vh=240&#038;ap=0&#038;ti=648&#038;introDuration=15330&#038;adDuration=4000&#038;postAdDuration=830&#038;adKeys=talk=garik_israelian_what_s_inside_a_star;year=2009;theme=speaking_at_tedglobal2009;theme=peering_into_space;theme=to_boldly_go;event=TEDGlobal+2009;"></embed></object></div>
</div>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>https://blogs.elcorreo.com/nabigatzailea/2010/09/08/bizitza-estralurtarraren-aztarnen-aurkikuntza-gertuago/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
	<post_id>212</post_id><comment_status>open</comment_status>	</item>
		<item>
		<title>Epsilon Aurigae, Almaaz: Itzaltzen den izarra</title>
		<link>https://blogs.elcorreo.com/nabigatzailea/2010/01/24/epsilon-aurigae-almaaz-itzaltzen-den-izarra/</link>
		<comments>https://blogs.elcorreo.com/nabigatzailea/2010/01/24/epsilon-aurigae-almaaz-itzaltzen-den-izarra/#respond</comments>
		<pubDate>Sun, 24 Jan 2010 23:19:00 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Manu Arregi Biziola</dc:creator>
		                		<category><![CDATA[Astrofisika]]></category>
		<category><![CDATA[Astronomia behaketa]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://blogs.elcorreo.com/nabigatzailea/?p=84</guid>
		<description><![CDATA[Zeru izartsura begiratzen dugunean, hor goian aldaketarik ez dagoela dirudi. Ez ba. Aldaketak badira hor goian, naiz eta nabaritzeko denbora epe luzeak behar. Baina badira geuk nabaritzeko moduko aldaketak, arreta jarri zeta nora begiratu jakinda. Aldaketa nabarmenei buruz hitz egin dugu eta hitz-egingo dugu aurrerantzean: planeten mugimenduak. Beste aldaketa batzuk, berriz, konplikatuagoak dira jarraitzeko. Hori [&#8230;]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Zeru izartsura begiratzen dugunean, hor goian aldaketarik ez dagoela dirudi. Ez ba. Aldaketak badira hor goian, naiz eta nabaritzeko denbora epe luzeak behar. Baina badira geuk nabaritzeko moduko aldaketak, arreta jarri zeta nora begiratu jakinda.</p>
<p>Aldaketa nabarmenei buruz hitz egin dugu eta hitz-egingo dugu aurrerantzean: planeten mugimenduak. Beste aldaketa batzuk, berriz, konplikatuagoak dira jarraitzeko. Hori da izarren distiraren aldaketaren kasua. Ezagun eta errazenetarikoa <A id=link_0 title=http://es.wikipedia.org/wiki/Perseus href="http://es.wikipedia.org/wiki/Perseus">Perseus</A> konstelazioan dagoen <A id=link_0 title=http://es.wikipedia.org/wiki/Algol href="http://es.wikipedia.org/wiki/Algol">Algol</A> izarrarena da. Arabiarrek ipini zioten izena eta zerbait arraroa nabaritu zuenaren adierazlea da, <EM>deabruaren burua</EM> esan nahi du hitzak heren hizkintzan. Helduko da Algolen txanda. <A id=link_1 title=http://en.wikipedia.org/wiki/Epsilon_Aurigae href="http://en.wikipedia.org/wiki/Epsilon_Aurigae">Epsilon Aurigae</A>n txanda da oraingoan, Almaaz. </p>
<p><IMG id=img_0 class=imgcen src="/nabigatzailea/wp-content/uploads/sites/51"></p>
<p>Konstelazio bateni zarrak distiraren arabera izendatzen dira. Alfa distiratsuena, Beta bigarrena, … Epsilon Aurigae, beraz, <A id=link_2 title=http://es.wikipedia.org/wiki/Auriga_(constelaci%C3%B3n) href="http://es.wikipedia.org/wiki/Auriga_(constelaci%C3%B3n)">Auriga</A> (Gurdi gidaria) konstelazioaren bosgarren izar distiratsuena izango zen. Baina bere distira aldakorra da. Arrazoi ezberdinak daude izar baten distira aldatzeko. Ez dago garbi zergati kaldatzen den Epsilon Aurigae-n distira. 27 urtetik behin etab i urtez, izarra apur bat itzaltzen da, 3. magnitudetik 4. pasatuz. Hau da, nahiko distiratsua den izar honek distira apur bat galtzen du eta fenomenoa bi urtez luzatzen da.</p>
<p>Epsilon Aurigae Algolmotakoen artean sailkatuta dago. Horrek esan nahi du objekturen bat jartzen dela izarra et agure artean, Algol-en bezala. Hori uste da behintzat. Objektua oso handiak izan behar du, bi urte behar ba iditu igarotzen. Eta ez da oso uniformea izan behar, tartean distira igoera batzuk ere badirelako. Hori dela eta adituek uste dute bestei zarren bat dabilela Almaazen inguruan eta hau Almaazen materia xurgatzen ari dela. Materia honek disko erraldoi bat osatuko zuen bigarreni zarraren inguruan, distira aldaketaren zergati.<br />
<IMG id=img_0 class=imgcen src="/nabigatzailea/wp-content/uploads/sites/51"></p>
<p>2009ko abuztuan hasi zen eklipsea. Munduko teleskopio onenak har abegira daude, ea oraingoan arrazoia behingoz argitzerik dagoen.</p>
<p>Izarraren aldakortasuna konprobatzea nahi? Ez da erraza, baina saia gaitezen. Auriga konstelazioa aurkitzea da lehenengo gauza. Errazena Orioneko gerrikoa aurkitzea da, hegoaldera gauen bagiratuz nahiko erraza urkitzen dena. Jarraian dauden hiru izar nahiko distiratsu dira. Eta handik, mapari begira, saltok asaltoka, Auriga aurkitzen da, nahiko goian zeruan.<br />
<IMG id=img_0 class=imgcen src="/nabigatzailea/wp-content/uploads/sites/51"><br />
 <DIV style="TEXT-ALIGN: center">Imagen tomada de <A id=link_2 title=http://www.messier.com.ar/verarticulo/M37_-_NGC_2099.html href="http://www.messier.com.ar/verarticulo/M37_-_NGC_2099.html">Espacio Profundo</A><br />
</DIV></p>
<p><IMG id=img_0 class=imgdcha src="/nabigatzailea/wp-content/uploads/sites/51">Almaaz irudiko triangelu isoszelearen goiko erpina da. Normalean bere distira triangeluaren oinaren eskerreko izarrenaren parekoa da -? Aurigae-. Baina minimoan –orain- oinaren eskuineko izarrenaren antzekoa da -? Aurigae-. </p>
<p>Hemen duzue Auriga orain dela urte batzuk ateratako argazkian. Udazkena zen eta Auriga horizontetik ateratzen ari zen, gauaren hasieran. Gonbidatu berezi bat argazkian, Holmes kometa. </p>
<p><IMG id=img_0 class=imgcen src="/nabigatzailea/wp-content/uploads/sites/51"><br />
<IMG id=img_0 class=imgcen src="/nabigatzailea/wp-content/uploads/sites/51"></p>
<p>Hemen Auriga, handituta.</p>
<p><IMG id=img_0 class=imgcen src="/nabigatzailea/wp-content/uploads/sites/51"></p>
<p>Beste hau urtarrilaren 22an ateratakoa da. Argi kutsadura asko, hodei batzuk tartean eta argazkia ateratzeko aukera bakarra, hau ateratzeaz bat guztiz kubritu zen zerua eta. </p>
<p><IMG id=img_0 class=imgcen src="/nabigatzailea/wp-content/uploads/sites/51"></p>
<p><IMG id=img_0 class=imgcen src="/nabigatzailea/wp-content/uploads/sites/51"></p>
<p>Igartzen al duzue desberdintasuna? Egia esanda, begi-bistaz argazkietan baino nabariagoa zen orain ? distiratsuago adela eta Epsilon aurigaen distira ? izarrenaren antzekoa dela. Epe luzea dugu ikusteko, eklipsea beste 18 hilabetez luzatuko delako. Konprobatu dezagun. </p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>https://blogs.elcorreo.com/nabigatzailea/2010/01/24/epsilon-aurigae-almaaz-itzaltzen-den-izarra/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
	<post_id>84</post_id><comment_status>open</comment_status>	</item>
	</channel>
</rss>
