<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?>
<rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	>

<channel>
	<title>Uhin geldikorrak eta elektroia | Nabigatzailea - Blog elcorreo.com</title>
	<atom:link href="https://blogs.elcorreo.com/nabigatzailea/2012/02/02/uhin-geldikorrak-eta-elektroia/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://blogs.elcorreo.com/nabigatzailea</link>
	<description>Astronomia,  fisika eta zientziaren inguruko bloga</description>
	<lastBuildDate>Sat, 24 Aug 2019 19:07:12 +0000</lastBuildDate>
	<language></language>
	<generator>https://wordpress.org/?v=5.9.10</generator>
		<item>
		<title>Uhin geldikorrak eta elektroia | Nabigatzailea - Blog elcorreo.com</title>
		<link>https://blogs.elcorreo.com/nabigatzailea/2012/02/02/uhin-geldikorrak-eta-elektroia/</link>
		<comments>https://blogs.elcorreo.com/nabigatzailea/2012/02/02/uhin-geldikorrak-eta-elektroia/#respond</comments>
		<pubDate>Thu, 02 Feb 2012 08:47:47 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Manu Arregi Biziola</dc:creator>
		                		<category><![CDATA[Fisika]]></category>
		<category><![CDATA[Zientzia dibulgazioa]]></category>
		<post_tag><![CDATA[brian cox]]></post_tag>
		<post_tag><![CDATA[Uhin geldikorrak]]></post_tag>

		<guid isPermaLink="false">http://blogs.elcorreo.com/nabigatzailea/?p=701</guid>
		<description><![CDATA[Uhin geldikorretaz hitzegiten genuen joan den astean. Musikarekin duten erlazioari buruz, konkretuko. Gaiarekin jarraituz, uhin geldikorrek elektroi eta atomoekin duten erlazioari buruz hitzegingo dugu gaurkoan. Tira, guk baino Brian Coxek azalduko digu, momentuko zientzia dibulgatzailerik onenetarikoa. The Royal Institutionen eman zuen hitzaldi baten zati bat da ikustera goazena. Dena ondo badoa, laster izango dugu hitzaldi osoa, azpitituluekin. [&#8230;]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<!DOCTYPE html PUBLIC "-//W3C//DTD HTML 4.0 Transitional//EN" "http://www.w3.org/TR/REC-html40/loose.dtd">
<html><head><meta http-equiv="content-type" content="text/html; charset=utf-8"></head><body><p style="text-align: center;"><a href="/nabigatzailea/wp-content/uploads/sites/51/2012/01/119.jpg" target="_blank"><img loading="lazy" class="aligncenter size-full wp-image-1218" title="1" src="/nabigatzailea/wp-content/uploads/sites/51/2012/01/119.jpg" alt="" width="465" height="299"></a></p>
<div class="voc-advertising voc-adver-inter-text hidden-md hidden-lg voc-adver-blogs-entries"></div><p>Uhin geldikorretaz hitzegiten genuen joan den astean. Musikarekin duten erlazioari buruz, konkretuko. Gaiarekin jarraituz, uhin geldikorrek elektroi eta atomoekin duten erlazioari buruz hitzegingo dugu gaurkoan.</p>
<div class="voc-advertising voc-adver-inter-text hidden-md hidden-lg voc-advertising-mobile-ready"></div><p>Tira, guk baino <a href="http://es.wikipedia.org/wiki/Brian_Cox_(f%C3%ADsico)" target="_blank" rel="external nofollow">Brian Cox</a>ek azalduko digu, momentuko zientzia dibulgatzailerik onenetarikoa. <a href="http://es.wikipedia.org/wiki/Royal_Institution" target="_blank" rel="external nofollow">The Royal Institution</a>en eman zuen hitzaldi baten zati bat da ikustera goazena. Dena ondo badoa, laster izango dugu hitzaldi osoa, azpitituluekin.</p>
<p>Bitartean, hemen duzua Cox jauna elektroien orbiten inguruan hitzegiten…soka baten laguntzaz.</p>
<p><iframe loading="lazy" src="//www.youtube.com/embed/ahsZQBuE6M0" frameborder="0" width="640" height="360"></iframe></p>
</body></html>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>https://blogs.elcorreo.com/nabigatzailea/2012/02/02/uhin-geldikorrak-eta-elektroia/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
	<post_id>701</post_id><comment_status>open</comment_status>	</item>
	</channel>
</rss>
