<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?>
<rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	>

<channel>
	<title>Asteroide baten okultazio bitxia | Nabigatzailea - Blog elcorreo.com</title>
	<atom:link href="https://blogs.elcorreo.com/nabigatzailea/2011/11/24/asteroide-baten-okultazio-bitxia/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://blogs.elcorreo.com/nabigatzailea</link>
	<description>Astronomia,  fisika eta zientziaren inguruko bloga</description>
	<lastBuildDate>Sat, 24 Aug 2019 19:07:12 +0000</lastBuildDate>
	<language></language>
	<generator>https://wordpress.org/?v=5.9.10</generator>
		<item>
		<title>Asteroide baten okultazio bitxia | Nabigatzailea - Blog elcorreo.com</title>
		<link>https://blogs.elcorreo.com/nabigatzailea/2011/11/24/asteroide-baten-okultazio-bitxia/</link>
		<comments>https://blogs.elcorreo.com/nabigatzailea/2011/11/24/asteroide-baten-okultazio-bitxia/#respond</comments>
		<pubDate>Thu, 24 Nov 2011 18:35:55 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Manu Arregi Biziola</dc:creator>
		                		<category><![CDATA[Sin categoría]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://blogs.elcorreo.com/nabigatzailea/?p=596</guid>
		<description><![CDATA[batek baino gehiagok gaur egungo astronomo aletuok ezin dugula zientziari aportaziorik egin pentsatuko duzue. baina ez da horrela. Astronomo profesionales ez dute denborarik beraien teleskopio erraldoiekin gauza guztiak jarraitzeko. Eta ezin bestekoa da astronomo zaletuen aportazioa, orain ez dela hainbeste konprobatu genuen bezala. 2010ean  Jupiterrek bere hegoko banda ekuatoriala “galdu” zuen. Fenomeno horren jarraipena astronomo [&#8230;]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<!DOCTYPE html PUBLIC "-//W3C//DTD HTML 4.0 Transitional//EN" "http://www.w3.org/TR/REC-html40/loose.dtd">
<html><head><meta http-equiv="content-type" content="text/html; charset=utf-8"></head><body><p>batek baino gehiagok gaur egungo astronomo aletuok ezin dugula zientziari aportaziorik egin pentsatuko duzue. baina ez da horrela. Astronomo profesionales ez dute denborarik beraien teleskopio erraldoiekin gauza guztiak jarraitzeko. Eta ezin bestekoa da astronomo zaletuen aportazioa, orain ez dela hainbeste konprobatu genuen bezala.</p>
<div class="voc-advertising voc-adver-inter-text hidden-md hidden-lg voc-adver-blogs-entries"></div><p>2010ean  <a href="http://blogs.elcorreo.com/el-navegante/2010/09/23/jupiter-perdio-temporalmente-banda-sur-seb/" target="_blank">Jupiterrek bere hegoko banda ekuatoriala “galdu” zuen</a>. Fenomeno horren jarraipena astronomo zaletuen irudietan aoinarritu zen. Gauza bera gertatu zen,  <a href="http://blogs.elcorreo.com/el-navegante/2010/12/11/gran-tormenta-saturno-8/" target="_blank">Saturnoko ekaitza erraldoiarekin</a>. Horrelako fenomenoak, sarri, astronomo zaletuen irudietan agertzen dira lehenengo aldiz, supernoba askoren kasutan bezala.</p>
<div class="voc-advertising voc-adver-inter-text hidden-md hidden-lg voc-advertising-mobile-ready"></div><p>hemen duzue, gaur, astronomo zaletu batek egin ahal duen beste aportazio mota bat, astronomiaren beste arlo batean.</p>
<p>Irailaren 13an, <a href="http://www.astrosurf.com/aragonesa/" target="_blank" rel="external nofollow">Agrupación Astronómica Aragonesa</a>ko bi taldekidek, Fernando Campos eta Oscar Canales, Alfaménetik (Zaragoza), <a href="http://es.wikipedia.org/wiki/(177)_Irma" target="_blank" rel="external nofollow">(177) Irma asteroide</a>ak<br>
<a href="http://asteroidoccultation.com/2011_09/0913_177_24032_Map.gif" target="_blank" rel="external nofollow">TYC 1866-01091-1 izarra</a> nola okultatzen zuen grabatzeko aukera izan zuten. hemen duzue okultazioaren bideoa. Irudian duzuen triangeluko beheko izarrean fijatu. Denbora errelean dago bideoa eta  fenomenoa zein laburra den erakusten du.</p>
<p><object width="640" height="480" classid="clsid:d27cdb6e-ae6d-11cf-96b8-444553540000" codebase="http://download.macromedia.com/pub/shockwave/cabs/flash/swflash.cab#version=6,0,40,0"><param name="allowFullScreen" value="true"><param name="allowscriptaccess" value="always"><param name="src" value="http://www.youtube.com/v/b5fOfw4itaQ?version=3&amp;hl=es_ES"><param name="allowfullscreen" value="true"><embed width="640" height="480" type="application/x-shockwave-flash" src="//www.youtube.com/v/b5fOfw4itaQ?version=3&amp;hl=es_ES" allowfullscreen="true" allowscriptaccess="always"></embed></object></p>
<p> </p>
<p>Bideoa ikusita, lehen bezala gelditzen gara, ez da? Ba jakin ezazue bideoaren analisi informatikotik izar hori bikoitza dela aurkitu dutela.  Eta ez hori bakarrik, <a href="http://www.astrosabadell.org/" target="_blank" rel="external nofollow">Agrupación Astronómica de Sabadell</a>eko okultazio taldearen buru den Carles Schnabel ek izarren arteko separazioa 0.0035″ dela eta posizio angelua 124º. Harrigarria.</p>
</body></html>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>https://blogs.elcorreo.com/nabigatzailea/2011/11/24/asteroide-baten-okultazio-bitxia/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
	<post_id>596</post_id><comment_status>open</comment_status>	</item>
	</channel>
</rss>
