<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?>
<rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	>

<channel>
	<title>Merkurioren agurra. Zergatik ikusi dugu hain ondo? | Nabigatzailea - Blog elcorreo.com</title>
	<atom:link href="https://blogs.elcorreo.com/nabigatzailea/2010/04/20/merkurioren-agurra-zergatik-ikusi-dugu-hain-ondo/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://blogs.elcorreo.com/nabigatzailea</link>
	<description>Astronomia,  fisika eta zientziaren inguruko bloga</description>
	<lastBuildDate>Sat, 24 Aug 2019 19:07:12 +0000</lastBuildDate>
	<language></language>
	<generator>https://wordpress.org/?v=5.9.10</generator>
		<item>
		<title>Merkurioren agurra. Zergatik ikusi dugu hain ondo? | Nabigatzailea - Blog elcorreo.com</title>
		<link>https://blogs.elcorreo.com/nabigatzailea/2010/04/20/merkurioren-agurra-zergatik-ikusi-dugu-hain-ondo/</link>
		<comments>https://blogs.elcorreo.com/nabigatzailea/2010/04/20/merkurioren-agurra-zergatik-ikusi-dugu-hain-ondo/#respond</comments>
		<pubDate>Tue, 20 Apr 2010 16:30:00 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Manu Arregi Biziola</dc:creator>
		                		<category><![CDATA[Astronomia argazkiak]]></category>
		<category><![CDATA[Astronomia behaketa]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://blogs.elcorreo.com/nabigatzailea/?p=136</guid>
		<description><![CDATA[Azkeneko aste hauetan, Merkurio jarraitzen ibili gara. Benetan bikaina izan da Merkurioren aurkezpena, Ipar Hemisferiokoentzat behinik behin. Ikusgarria izan da eta erakutsi digu ez dela hain saila Eguzkitik gertuen planeta ikustea. Noiz begiratu jakin behar. Artizarra inguruan ibiltzeak ere berezia egin du fenomenoa. Nola, noiz eta zergatik ikusi ahal dugu Merkurio? Irakurri Bizkaiko Astronomia Elkartea [&#8230;]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<!DOCTYPE html PUBLIC "-//W3C//DTD HTML 4.0 Transitional//EN" "http://www.w3.org/TR/REC-html40/loose.dtd">
<html><head><meta http-equiv="content-type" content="text/html; charset=utf-8"></head><body><p>Azkeneko aste hauetan, Merkurio jarraitzen ibili gara. Benetan bikaina izan da Merkurioren aurkezpena, Ipar Hemisferiokoentzat behinik behin. Ikusgarria izan da eta erakutsi digu ez dela hain saila Eguzkitik gertuen planeta ikustea. Noiz begiratu jakin behar. Artizarra inguruan ibiltzeak ere berezia egin du fenomenoa.</p>
<div class="voc-advertising voc-adver-inter-text hidden-md hidden-lg voc-adver-blogs-entries"></div><p>Nola, noiz eta zergatik ikusi ahal dugu Merkurio? Irakurri <a id="link_1" title="http://www.aavbae.net/" href="http://www.aavbae.net/" rel="nofollow">Bizkaiko Astronomia Elkartea</a> eta <a id="link_2" title="http://www.aulaastronomia.es/" href="http://www.aulaastronomia.es/" rel="nofollow">Durangoko Astronomia Gelako</a> zuzendaria den, <a id="link_0" title="http://www.aavbae.net/bol15/mercurio.htm" href="http://www.aavbae.net/bol15/mercurio.htm" rel="nofollow">Esteban Estebanen artikulu hau</a>, bikain azaltzen du. </p>
<div class="voc-advertising voc-adver-inter-text hidden-md hidden-lg voc-advertising-mobile-ready"></div><p>Eta etorkizunari begira, zer? Esteban Estebanen kalkuluen arabera aurtengo udan Hego Hemisferiotik ikusi dugunaren baino aurkezpen hobeagoa ikusiko dute. Uztailak 2tik abuztuak 20ra. Estebanek bere artikuluan dioen bezala, elongazio egokia eta ekliptikaren inklinazio egokia behar dira. Eta horiek, Hego Hemisferiotik ikusita egiten dute bat baldintza onenetan. Horregatik 2014ko irailean Merkurio hilabete eta erdiz ikusteko aukera izango dute. Eta, hemendik, datorren urteko martxoan ere ikusiko dugu, aurten baino hobetotxuago. Zoritxarrez ez du orduan Artizarra ondoan izango. </p>
<p>Hor dago oraindik Merkurio, baina oso baxu eta distira gutxiagorekin. Ibilitako bidea <a id="link_0" title="http://www.skyandtelescope.com/observing/home/89279827.html" href="http://www.skyandtelescope.com/observing/home/89279827.html" rel="nofollow">Sky&amp;Telescopeko orri honetan</a> ikus dezakezue. Eta, animazioan, web zoragarri honetan: <a id="link_1" title="http://www.shadowandsubstance.com/" href="http://www.shadowandsubstance.com/" rel="nofollow">Shadow&amp;Substance</a>. </p>
<p><a id="link_0" title="http://www.gabriel.astroalcoy.org/conjuncion_2010_04.htm" href="http://www.gabriel.astroalcoy.org/conjuncion_2010_04.htm" rel="nofollow">Astroalcoyko kidea den Gabriel Jordák</a>, Merkurio eta Artizarraren argazki bikainak lortu ditu. Eta<a id="link_1" title="http://blogs.elcorreo.com/el-navegante/2010/4/15/la-luna-se-une-la-fiesta-venus-y-mercurio" href="http://blogs.elcorreo.com/el-navegante/2010/4/15/la-luna-se-une-la-fiesta-venus-y-mercurio" rel="nofollow">apirilak 15rako iragartzen genuena</a>, Ilargi fin baten agerraldia inguruan, jaso du. Bikaina.</p>
<p><img id="img_0" class="imgcen" src="/nabigatzailea/wp-content/uploads/sites/51"></p>
</body></html>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>https://blogs.elcorreo.com/nabigatzailea/2010/04/20/merkurioren-agurra-zergatik-ikusi-dugu-hain-ondo/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
	<post_id>136</post_id><comment_status>open</comment_status>	</item>
	</channel>
</rss>
